W

OREMÅLSVENSKAMENING PÅ OREMÅLMENING PÅ SVENSKA
wabb, wabbugovig, fumligann wa wabbut klädd
wadd-dynamadrass stoppad med vadd
Walbomässaftonsista Aprildämm jälda ô brännär smällärä atta skolan i Östanvik på kwäldnde eldar och har fyrverkerier bakom skolan i Östanvik på kvällen
walemycketä wa wale kôllt isso wiko
 Twi wale uken das!
det var mycket kallt denna vecka. Fy sjutton vilken typ!
walhäntsvårt att greppa (pga kyla)
waligaväldigt, mycket
walkaann walked inni munnem mä kådohan hade kåda i munnen som han förde åt olika håll
walk, walkugknöl, knöligsucka wart walkug nidi stywlostrumpan blev knölig i stöveln
walled ywärväxte över, rann överdejen valled ywärdegen rann över
valle´tnlumpen?ni har tur ni pôjkär summ a djort valletn sô ni få åk hem  (enl Per Svahn)
walvatta bakungnen war ä jätt walv
wammlaplocka, blandaååj ti kunn wammla mä kortom, ä wa jänn summ wammled ihel se ôdet var en som blandade ihjäl sig
war, bi warbli varse, få reda pånog ska du bi war ä ska du sidet ska du nog bli varse
wararom, wararomes,varandra, varandras,dämm gav wararom julklappa, dämm såg ättär wararomes krippa,de gav varandra julklappar, de såg efter barnen åt varandra,
wararärdämm titted på wararär
warg (obs ej j-ljudvargdämm a sitt warg uppi Gammälstan fö hundra år sä
de såg varg i Gammelstan för hundra år sedan
wargtôll, warggranmissväxt lurvig och ful tall/gran
wartblevo wart wäl kunstughon blev så paff
wart åvblev avä wart'nt åv te tjöp nôga blommo a na hälldet blev inte av att köpa en blomma till henne heller
warta, warturvårta, vårtoro wa full i wartur på handomhon hade fullt med vårtor på händerna
wartättärundan för undanä minkär wartättärdet minskar undan för undan
warugan want sô warughan var inte så stor
warvgångä wa jätt warv, mann e tvundjen ta ä fô warvdet var en gång, man måste ta det pö om pö
waskao wasked ô gick
watjenvakeno kundnt hôll se waknanhon kunde inte hålla sig vaken
watnvattenkôldwatnkallvatten
watnavattnao watned blommurhon vattnade blommorna
watnevattnetann ligg ti watnehan ligger i vattnet
watobyttavattenhink
watokässelvattengrytakässeln hängd ywär jäldngrytan hängde över elden
watolokvattenpölkrippen stamped ti watolotjen
barnet plaskade i vattenpölen
watolysnadå solen skiner fram mellan springa i regnmolnen
watootärää e jänn riktig watootärä, sa Harry um pôjtjen sänn
watoskwimpvattenskvätt
watostarktsvagtkaffe wa watostarktkaffet var svagt
wedärwärdugvedervärdiguj uken wedärwädug satä!vilken vedervärdig typ!
wegvigåj wa weg du evad vig du är
vegapirkaskärmmössaNäspôjkär hadd vegapirkurpojkarna från Näset hade sådana mössor
wema, wemuggnälla, gnälligkrippen wemedbarnet gnällde
wivid, intill
wick kulltippawicknt kull flasko!tippa inte omkull flaskan!
wick sevricka sigann wicked sehan vrickade sig
widvede du fädug mä widem?har du gjort klar veden?
widobrandvedträ
widobuckvedbock
widobudvedbod
widokôrgvedkorgo lapped widokôrjen mä nävärhon lagade vedkorgen (spånkorgen) med näver
widoskälvedbod
widospisvedspisi tänded te widospisem/-njag gjorde upp eld i vedspisen
widostödaupptravad vedwidostöda hadd wulte kullvedstödan hade ramlat omkull
widotjilklyvkil
widoträjvedträstupp in jätt widoträj dustoppa in ett vedträ i spisen!
wikveckä add wurte jätt wik på tjosslandet har blivit ett veck på kjolen
wika, wiko, wikur, wikenvecka, veckan, veckorjäno wika går fort, o kamm fôr (långt ô) wiko, tri wikur e lông tid ô wänta. Tri gônga i wikenen vecka går fort, hon kom förra veckan, tre veckor är lång tid att vänta. Tre gånger i veckan
wildturkbråkstakeä da e jänn riktig wildturk ädet där är en riktig bråkstake det
wildärbättrean ent sturt wildär an da hällhan är inte mycket bättre han heller
wiliftitsvårtä ent sô wiliftit, ä wa jänn wiliftug jävul ädadet är inte så svårt, det var en omständlig jäkel det där
willaförvirrad, vilsee du då wäl willa? O add gått willa
wind stakasta ivägo winded sta bôllnhon kastade bollen
windgodefterbörden har gått/släpptskuna wart då windgodkon har då släppt efterbörden
windogafönster
windskäftafelriktadôkse wa windskäfta. Bôlln bar åv windskäfta då Jan-Erik sparked
winnavissnablommur a winnablommorna har vissnat
winnstlosförsvagad, utan styrselarmen e sô winnstlosarmen är utan styrsel
wippär/tuppspelt
wisklaviskao wiskled a nahon viskade till henne
wistnnarigläppär wa wistnär
wisulnklen
witvettant du nô wit du?är du ´dum i huvudet´?
wito, wätvetauken wät ä? du wät då ä!vem vet (det)? Det kan man tro!
wit åv, wät åvkänna till, vetawät du åv nôn summ åg jänn släjkan?känner du (till) någon som äger en sådan?
wittastjälpao witted sta halwatnähon stjälpte iväg diskvattnet
wittärvinteri wittresi vintras
wovarwi wom davi var där
wôffla-urvåffla, våfflorta de jäna wôfflota dig en våffla
wôla, wôl seann wôlär int, wôlen't de, ann wôlä'nt se jär ähan lyder inte, bry dig inte (om att göra det)
wôlker, wôlkrärä, wôlkrestvacker, vackrare, vackrast
wôllurhopräfsat hö i 'rullar'dämm räfsed ihop wôllur summ dämm lagg uppå rödom ti häsjende räfsade ihop rullar av hö som de lade upp på ribborna i hässjan
wôlmaryka rejältä wolmed yr kôrsten
det rykte ur skorstenen
wôlwärmässjäld eller wôlbärmäss-brasa vid valborg (sista april), majbrasai Östanvik atta gammäl skolan brukär dämm tänd på jänn sturan wôlwärmässjäldi Östanvik bakom gamla skolan brukar de tända en stor majbrasa
wom(vi) varwi flased pärur ô bened strôming ô wi wom da
wônda"wônda wänn ä e sô er ä wännsta"
wôndedinte bry sig, (önska)i wônded ann add ramla nid, den satn!jag önskade att han ramlat ner, den fan!
wônkärtosäkertbrona wa litä wônkär
wônnhornblåsa ti kuwônnblåsa i kohorn
wônngumsäbagge med horn
wônnkuko med hornwônnkur mjôlka bättär, säg Håkankor med horn mjölkar mer, säger Håkan
wôrrä, wôrrhönaorrejänn wôrrä såt ti bjôrtjenen orre satt i björken
wôrtvartwôrt ska du då?vart ska du?
wôssosskumm hema wôss!kom hem till oss!
wôtt, wôttärvante, vantarsätt å de wôttasätt på dig vantarna
vrôngskôllä
wräk ikull, wräk sta, wräk nidvräka omkull, hälla bort, vräka neruken wräked kull issa då? wräk sta issa a swäjnom du, snjon wräkt nidvem vräkte omkull det här då? häll ut det här åt grisarna du, snön vräkte ned
wure/ wärevariti skull fôll ha wure/ wäre da i jag skulle väl ha varit där (jag)
wurteblivita an wurte nô bättär?har han blivit bättre?
wålbrasabôrti Östanvik hadd dämm jänn sturan wål wärt åri Östanvik hade de en stor brasa varje år
wåmamumsaann wåmed ô åt. Ann åt sô gôtt a se
wån iopassande, omdömeslöste kun då ha wån i se
wånle
wånlosutan omdöme  ?uke wånlosa!
wånn (mask.)vårissa e wånn pôjkdet här är vår son
wånningvåning, bostad"uken a wäre uppi wånnindje" sa PärJon
wånoförsnarast
wånwärdesförfärligt
wå´ro (fem.)vår kulla wåro bor i Falovår dotter bor i Falun
wåro ; i e, i wa, i ha wärevara; jag är, jag var, jag har varitlätt ä wåro!låt det vara! låt bli det!
wårär (plur.)vårastôpp! ä da e wårär wäskurstopp det där är våra väskor!
wädärhätta
wädärstinngasig i magenann släfft wädärhan släppte sig
wäg, wäjenväg, vägenLiggent i wäjem! ä far jänn bil ôjto wäjem, "wôrt tog wäjen wäjen?" sa LillGustav frå Näse
Ligg inte i vägen! det åker en bil ute på vägen
wäggväggo måled wäddje rödahon målade väggen röd
wäggaöka antalet maskor i stickningnu ska i til ô wägganu ska jag börja öka antalet maskor I sidorna
wägesvågarä wäges på siön sô nu bir ä nog rägn imôrgodet går vågor på sjön så nu blir det väl regn i morgon
wägostjiljvägskäldämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä
de skildes åt vid vägskälet
wäit, wäitärä, wäitestvit, vitare, vitastwäitär låkånvita lakan
wäjatveka ?i wäjänt
wäjdvidwäjdär brackurvida byxor
wäjdbolastort revir
wäjdbôskävideä wäxär mytje weidbôskär danärdet växer mycket vide där
wäjdromaen som kräver stort utrymme
wäjk åvvika av/ undan
wäjnavinaä wäjn runt knôjtadet viner runt knutarna
wäjsa (v.) (s.)visawäjs na! Siông jäna wäjsovisa henne! Sjung en visa
wäjså, wäjsumkanskewäjså kumm ann imôrgohan kanske kommer i morgon
wäjsärävisare på klockawäjsärn add lôsnavisaren hade lossnat
WäjtasnVitaspenjänn siö summ ligg på gränsn te Häsinglanden sjö som ligger på gränsen till Hälsingland
wäjtbrökaffebröd av vetejä de jänn riktigan grovdupp!
wäjtklädervittvätto tvätted wäjtkläderhon tvättade vittvätt
wäjtpiporvitpepparsôlt, wäjtpipor ô lagärblad wa fôll dä enda dämm krydded mä fôrrsalt, vitpeppar och lagerblad var väl det enda man kryddade med förut
wälalldelese du wäl tokug?är du alldeles från vettet/ tokig?
wäl siför siglägg dämm wäl si, dämm kamm wäl silägg dem var för sig, de kom en och en
wälagråtakrippen wäledbarnet grät
wälingvällinghagärgrynswäling mä russin e gôtt ähavregrynsvälling med russin är gott
wälja (långt ä)vilae du ôjtwälja nu?är du utvilad nu?
wällom ihåligt träd"du e sô wäll i widem du sô" sa KwickAnders
wälla, wälldäfar wälld ihop tjôlkskonningär
wälltä höss sô wällt (tågen på långt håll)
wälmakte, ti wälmaktei sin krafts dagar
wält tikok jänn gröt ô wält ti tôngjärka
wälta, walt, wultivälta, välte, vältan walt ikullhan välte (föll) omkull
wänj sevänja sig, bli vandu ska wänj de åv mä äda dudu ska sluta med det där du
wännvad, varjewänn hôll ni åv mä? wänn sunndag gick an ti tjôltjo, "wänn djär ä um hundra år" vad håller ni på med? varje söndag gick han i kyrkan, "vad gör det om hundra år"
wännsô, wänn sôvarför, varför det? (olika betoningar!)wännsô kumm'nt ann? wänn sô?varför kommer han inte? varför det?
wänndanvardagente wänndastill vardags
wännstabetydligtwännsta ywär halvmile "wänn ä e sô e ä wännsta"betydligt mer än en halvmil "vad än det är så är det mycket"
wännsta wälta'ann wa då wännsta wälta ann da ô
wäppenövermätt
wär ô jännalla
wärevarita du wäre sta bôrta mormora?har du varit iväg till mormor?
wärendeskvarann wart wärendes da, sa Svanspôjkärhan blev kvar där, sa Svanspojkarna
wärja, wännvarjeent ä läjko wärja jul, wänn fredag e Lage te bastun, litä åv wärjadet är sig likt varje jul, varje fredag badar Lage bastu, lite av varje
wärkvärk, smärtorwärtjen kumm håsvissmärtorna kommer i perioder
wärsännvar sindämm fick wärsäjna ducko
de fick var sin docka
wärtjavärka, göra ontä wätjär sô i bi tokugdet värker så jag blir tokig
wärtjävirkebjôrk e härvpinnwärtjä
wässarasô wässara tri ä bi nô åv mä dä
Wästabôcka
wättjärkluckaväckarklockao ställd wättjärkluckohon ställde väckarklockan
wään! (se wänn)va??!!wään! ha an döje?va har han dött?