W

OREMÅL	SVENSKA	MENING PÅ OREMÅL	MENING PÅ SVENSKA
wabb, wabbug	ovig, fumlig	ann wa wabbut klädd
wadd-dyna	madrass stoppad med vadd
Walbomässafton	sista April	dämm jälda ô brännär smällärä atta skolan i Östanvik på kwäldn	de eldar och har fyrverkerier bakom skolan i Östanvik på kvällen
wale	mycket	ä wa wale kôllt isso wiko  Twi wale uken das!	det var mycket kallt denna vecka. Fy sjutton vilken typ!
walhänt	svårt att greppa (pga kyla)
waliga	väldigt, mycket
walka		ann walked inni munnem mä kådo	han hade kåda i munnen som han förde åt olika håll
walk, walkug	knöl, knölig	sucka wart walkug nidi stywlo	strumpan blev knölig i stöveln
walled ywär	växte över, rann över	dejen valled ywär	degen rann över
valle´tn	lumpen?	ni har tur ni pôjkär summ a djort valletn sô ni få åk hem  (enl Per Svahn)
walv		atta bakungnen war ä jätt walv
wammla	plocka, blanda	ååj ti kunn wammla mä kortom, ä wa jänn summ wammled ihel se ô	det var en som blandade ihjäl sig
war, bi war	bli varse, få reda på	nog ska du bi war ä ska du si	det ska du nog bli varse
wararom, wararomes,	varandra, varandras,	dämm gav wararom julklappa, dämm såg ättär wararomes krippa,	de gav varandra julklappar, de såg efter barnen åt varandra,
wararär		dämm titted på wararär
warg (obs ej j-ljud	varg	dämm a sitt warg uppi Gammälstan fö hundra år sä	de såg varg i Gammelstan för hundra år sedan
wargtôll, warggran	missväxt lurvig och ful tall/gran
wart	blev	o wart wäl kunstug	hon blev så paff
wart åv	blev av	ä wart'nt åv te tjöp nôga blommo a na häll	det blev inte av att köpa en blomma till henne heller
warta, wartur	vårta, vårtor	o wa full i wartur på handom	hon hade fullt med vårtor på händerna
wartättär	undan för undan	ä minkär wartättär	det minskar undan för undan
warug		an want sô warug	han var inte så stor
warv	gång	ä wa jätt warv, mann e tvundjen ta ä fô warv	det var en gång, man måste ta det pö om pö
waska	gå	o wasked ô gick
watjen	vaken	o kundnt hôll se waknan	hon kunde inte hålla sig vaken
watn	vatten	kôldwatn	kallvatten
watna	vattna	o watned blommur	hon vattnade blommorna
watne	vattnet	ann ligg ti watne	han ligger i vattnet
watobytta	vattenhink
watokässel	vattengryta	kässeln hängd ywär jäldn	grytan hängde över elden
watolok	vattenpöl	krippen stamped ti watolotjen	barnet plaskade i vattenpölen
watolysna	då solen skiner fram mellan springa i regnmolnen
watootärä		ä e jänn riktig watootärä, sa Harry um pôjtjen sänn
watoskwimp	vattenskvätt
watostarkt	svagt	kaffe wa watostarkt	kaffet var svagt
wedärwärdug	vedervärdig	uj uken wedärwädug satä!	vilken vedervärdig typ!
weg	vig	åj wa weg du e	vad vig du är
vegapirka	skärmmössa	Näspôjkär hadd vegapirkur	pojkarna från Näset hade sådana mössor
wema, wemug	gnälla, gnällig	krippen wemed	barnet gnällde
wi	vid, intill
wick kull	tippa	wicknt kull flasko!	tippa inte omkull flaskan!
wick se	vricka sig	ann wicked se	han vrickade sig
wid	ved	e du fädug mä widem?	har du gjort klar veden?
widobrand	vedträ
widobuck	vedbock
widobud	vedbod
widokôrg	vedkorg	o lapped widokôrjen mä nävär	hon lagade vedkorgen (spånkorgen) med näver
widoskäl	vedbod
widospis	vedspis	i tänded te widospisem/-n	jag gjorde upp eld i vedspisen
widostöda	upptravad ved	widostöda hadd wulte kull	vedstödan hade ramlat omkull
widotjil	klyvkil
widoträj	vedträ	stupp in jätt widoträj du	stoppa in ett vedträ i spisen!
wik	veck	ä add wurte jätt wik på tjosslan	det har blivit ett veck på kjolen
wika, wiko, wikur, wiken	vecka, veckan, veckor	jäno wika går fort, o kamm fôr (långt ô) wiko, tri wikur e lông tid ô wänta. Tri gônga i wiken	en vecka går fort, hon kom förra veckan, tre veckor är lång tid att vänta. Tre gånger i veckan
wildturk	bråkstake	ä da e jänn riktig wildturk ä	det där är en riktig bråkstake det
wildär	bättre	an ent sturt wildär an da häll	han är inte mycket bättre han heller
wiliftit	svårt	ä ent sô wiliftit, ä wa jänn wiliftug jävul äda	det är inte så svårt, det var en omständlig jäkel det där
willa	förvirrad, vilse	e du då wäl willa? O add gått willa
wind sta	kasta iväg	o winded sta bôlln	hon kastade bollen
windgod	efterbörden har gått/släppts	kuna wart då windgod	kon har då släppt efterbörden
windoga	fönster
windskäfta	felriktad	ôkse wa windskäfta. Bôlln bar åv windskäfta då Jan-Erik sparked
winna	vissna	blommur a winna	blommorna har vissnat
winnstlos	försvagad, utan styrsel	armen e sô winnstlos	armen är utan styrsel
wippär/t	uppspelt
wiskla	viska	o wiskled a na	hon viskade till henne
wistn	narig	läppär wa wistnär
wisuln	klen
wit	vett	ant du nô wit du?	är du ´dum i huvudet´?
wito, wät	veta	uken wät ä? du wät då ä!	vem vet (det)? Det kan man tro!
wit åv, wät åv	känna till, veta	wät du åv nôn summ åg jänn släjkan?	känner du (till) någon som äger en sådan?
witta	stjälpa	o witted sta halwatnä	hon stjälpte iväg diskvattnet
wittär	vinter	i wittres	i vintras
wo	var	wi wom da	vi var där
wôffla-ur	våffla, våfflor	ta de jäna wôfflo	ta dig en våffla
wôla, wôl se		ann wôlär int, wôlen't de, ann wôlä'nt se jär ä	han lyder inte, bry dig inte (om att göra det)
wôlker, wôlkrärä, wôlkrest	vacker, vackrare, vackrast
wôllur	hopräfsat hö i 'rullar'	dämm räfsed ihop wôllur summ dämm lagg uppå rödom ti häsjen	de räfsade ihop rullar av hö som de lade upp på ribborna i hässjan
wôlma	ryka rejält	ä wolmed yr kôrsten	det rykte ur skorstenen
wôlwärmässjäld eller wôlbärmäss-	brasa vid valborg (sista april), majbrasa	i Östanvik atta gammäl skolan brukär dämm tänd på jänn sturan wôlwärmässjäld	i Östanvik bakom gamla skolan brukar de tända en stor majbrasa
wom	(vi) var	wi flased pärur ô bened strôming ô wi wom da
wônda		"wônda wänn ä e sô er ä wännsta"
wônded	inte bry sig, (önska)	i wônded ann add ramla nid, den satn!	jag önskade att han ramlat ner, den fan!
wônkärt	osäkert	brona wa litä wônkär
wônn	horn	blåsa ti kuwônn	blåsa i kohorn
wônngumsä	bagge med horn
wônnku	ko med horn	wônnkur mjôlka bättär, säg Håkan	kor med horn mjölkar mer, säger Håkan
wôrrä, wôrrhöna	orre	jänn wôrrä såt ti bjôrtjen	en orre satt i björken
wôrt	vart	wôrt ska du då?	vart ska du?
wôss	oss	kumm hema wôss!	kom hem till oss!
wôtt, wôttär	vante, vantar	sätt å de wôtta	sätt på dig vantarna
vrôngskôllä
wräk ikull, wräk sta, wräk nid	vräka omkull, hälla bort, vräka ner	uken wräked kull issa då? wräk sta issa a swäjnom du, snjon wräkt nid	vem vräkte omkull det här då? häll ut det här åt grisarna du, snön vräkte ned
wure/ wäre	varit	i skull fôll ha wure/ wäre da i	jag skulle väl ha varit där (jag)
wurte	blivit	a an wurte nô bättär?	har han blivit bättre?
wål	brasa	bôrti Östanvik hadd dämm jänn sturan wål wärt år	i Östanvik hade de en stor brasa varje år
wåma	mumsa	ann wåmed ô åt. Ann åt sô gôtt a se
wån i	opassande, omdömeslös	te kun då ha wån i se
wånle
wånlos	utan omdöme  ?	uke wånlosa!
wånn (mask.)	vår	issa e wånn pôjk	det här är vår son
wånning	våning, bostad	"uken a wäre uppi wånnindje" sa PärJon
wånoför	snarast
wånwärdes	förfärligt
wå´ro (fem.)	vår	kulla wåro bor i Falo	vår dotter bor i Falun
wåro ; i e, i wa, i ha wäre	vara; jag är, jag var, jag har varit	lätt ä wåro!	låt det vara! låt bli det!
wårär (plur.)	våra	stôpp! ä da e wårär wäskur	stopp det där är våra väskor!
wädärhätta
wädärstinn	gasig i magen	ann släfft wädär	han släppte sig
wäg, wäjen	väg, vägen	Liggent i wäjem! ä far jänn bil ôjto wäjem, "wôrt tog wäjen wäjen?" sa LillGustav frå Näse	Ligg inte i vägen! det åker en bil ute på vägen
wägg	vägg	o måled wäddje röda	hon målade väggen röd
wägga	öka antalet maskor i stickning	nu ska i til ô wägga	nu ska jag börja öka antalet maskor I sidorna
wäges	vågar	ä wäges på siön sô nu bir ä nog rägn imôrgo	det går vågor på sjön så nu blir det väl regn i morgon
wägostjilj	vägskäl	dämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä	de skildes åt vid vägskälet
wäit, wäitärä, wäitest	vit, vitare, vitast	wäitär låkån	vita lakan
wäja	tveka ?	i wäjänt
wäjd	vid	wäjdär brackur	vida byxor
wäjdbola	stort revir
wäjdbôskä	vide	ä wäxär mytje weidbôskär danär	det växer mycket vide där
wäjdroma	en som kräver stort utrymme
wäjk åv	vika av/ undan
wäjna	vina	ä wäjn runt knôjta	det viner runt knutarna
wäjsa (v.) (s.)	visa	wäjs na! Siông jäna wäjso	visa henne! Sjung en visa
wäjså, wäjsum	kanske	wäjså kumm ann imôrgo	han kanske kommer i morgon
wäjsärä	visare på klocka	wäjsärn add lôsna	visaren hade lossnat
Wäjtasn	Vitaspen	jänn siö summ ligg på gränsn te Häsingland	en sjö som ligger på gränsen till Hälsingland
wäjtbrö	kaffebröd av vete	jä de jänn riktigan grovdupp!
wäjtkläder	vittvätt	o tvätted wäjtkläder	hon tvättade vittvätt
wäjtpipor	vitpeppar	sôlt, wäjtpipor ô lagärblad wa fôll dä enda dämm krydded mä fôrr	salt, vitpeppar och lagerblad var väl det enda man kryddade med förut
wäl	alldeles	e du wäl tokug?	är du alldeles från vettet/ tokig?
wäl si	för sig	lägg dämm wäl si, dämm kamm wäl si	lägg dem var för sig, de kom en och en
wäla	gråta	krippen wäled	barnet grät
wäling	välling	hagärgrynswäling mä russin e gôtt ä	havregrynsvälling med russin är gott
wälja (långt ä)	vila	e du ôjtwälja nu?	är du utvilad nu?
wäll	om ihåligt träd	"du e sô wäll i widem du sô" sa KwickAnders
wälla, wälldä		far wälld ihop tjôlkskonningär
wällt		ä höss sô wällt (tågen på långt håll)
wälmakte, ti wälmakte	i sin krafts dagar
wält ti		kok jänn gröt ô wält ti tôngjärka
wälta, walt, wulti	välta, välte, vält	an walt ikull	han välte (föll) omkull
wänj se	vänja sig, bli van	du ska wänj de åv mä äda du	du ska sluta med det där du
wänn	vad, varje	wänn hôll ni åv mä? wänn sunndag gick an ti tjôltjo, "wänn djär ä um hundra år"	vad håller ni på med? varje söndag gick han i kyrkan, "vad gör det om hundra år"
wännsô, wänn sô	varför, varför det? (olika betoningar!)	wännsô kumm'nt ann? wänn sô?	varför kommer han inte? varför det?
wänndan	vardagen	te wänndas	till vardags
wännsta	betydligt	wännsta ywär halvmile "wänn ä e sô e ä wännsta"	betydligt mer än en halvmil "vad än det är så är det mycket"
wännsta wälta'		ann wa då wännsta wälta ann da ô
wäppen	övermätt
wär ô jänn	alla
wäre	varit	a du wäre sta bôrta mormora?	har du varit iväg till mormor?
wärendes	kvar	ann wart wärendes da, sa Svanspôjkär	han blev kvar där, sa Svanspojkarna
wärja, wänn	varje	ent ä läjko wärja jul, wänn fredag e Lage te bastun, litä åv wärja	det är sig likt varje jul, varje fredag badar Lage bastu, lite av varje
wärk	värk, smärtor	wärtjen kumm håsvis	smärtorna kommer i perioder
wärsänn	var sin	dämm fick wärsäjna ducko	de fick var sin docka
wärtja	värka, göra ont	ä wätjär sô i bi tokug	det värker så jag blir tokig
wärtjä	virke	bjôrk e härvpinnwärtjä
wässara		sô wässara tri ä bi nô åv mä dä
Wästabôcka
wättjärklucka	väckarklocka	o ställd wättjärklucko	hon ställde väckarklockan
wään! (se wänn)	va??!!	wään! ha an döje?	va har han dött?