Su-sö

OREMÅLSVENSKAMENING PÅ OREMÅLMENING PÅ SVENSKA
suckastrumpao add suckstickninje mä sehon hade med sig (strump)stickningen
suckbandä såt suckband på läjvstyttjädet satt band att fästa strumporna med på livstycket
suckjärostrumpstickninga du nô suckjäro mä de?har du med strumpstickningen?
suckskaftstrumpskaftmormor sticked suckskaftmormor stickade strumpskaft
suckstickurstrumpstickoro add tappa jäna suckstickohon hade tappat en strumpsticka
suddasugga= gris av honkön, bakkälke=kördon, skällsord (fem.)
Sudosand, Sudomsandibadplats vid söderändan på Oresjöndämm baded bôrti Sodomsand(i)de badade vid Sudomsand (=Roparbadet)
sudasiönmark vid södra ändan av Oresjön =Ropärtäcktedämm byddjär sudasiönde bygger vid södra ändan av Oresjön
sudywärsöderutann for sudywär
sugelsam?Hågo Lars sa sô då ann drog ôjt lådo undär boläHågo Lars sa så då han drog ut lådan under bordet
sukär, sukrasocker, sockrata jänn sukärbit
sukärducka"Anna puntelula sukärducka" sa mormor
sukärkakasockerkakao bjöd på sukärkakohon bjöd på sockerkaka
sulasvala (fågel)nu flog sulur lågtnu flyger svalorna lågt
sullbröd+ kall mjölk+ socker (ev lingon)djä de jänn sull, wäte
sullakladda, spilla
summligär, summligomvissaa summligom ent ä nô summ passärvissa passar inget åt
summosammaä hadd fôll gått fô dä summo
summstasspå en del ställenä wäxär summstass da ä e tôrtden/det växer på ställen där det är torrt
summtvisst, en delsummt tog i hem ô summt fick wa kwärro
sumorsommari sumors, då sumorn kummi somras, när sommaren kommer
sundtrasig, söndera du haft sund o da ô?har du haft sönder den också?
sundagsöndag
Sunesgatadämm summ bodd på Östansjiö fick gå Sunesgato runt wäjtje inna dämm byggd bronade som bodde på Östansjö fick gå Sunesgata runt viken innan bron byggdes
Sunesärinvånare i Sunnanhed"dämm da ljot Sunesär", sa LitJärk
sunnanättärsöderifrånann kamm sunnanättär
sunnawädärvind från söder
sutognugga, kladdao suted se uppi ogomhon gned sig i ansiktet
suttär=sudywärsöderut
swad, -ngräs (-torv)ä a swadas att
swaddadra fötterna efter markenann swaddär ann da sô då ann går
swadduravklippta sockor, tofflor
swale/ swålå, swålånsvale, svalen (i källare)milla stôrhôjsä ô mjôlkstugo, ställ dricka ôjte swålånställ drickat i svalen
swartägdärdä fôssta summ växär på lådjen, wäxär på tôjwom ôjti mörom/märär. (?)växer på tuvorna på myrar
swänskatala svenska"Prat´nt oremål du ska swänska", sa mormor
swicka =däwittjatapp i ex båt
swidnsveddstjorta wart swidn då i strök naskjortan blev lätt bränd då jag strök den
swimnasvimmao swimned åvhon svimmade
swinnoä luftär swinnodet luktar brännt
swiputjäktigtä e sô swiput sô i wätn´t war i ska byrjadet är så jäktigt så jag ver inte var jag ska börja
swivakasta, "ute i världen"LitKistes brödär wo ôjtä ô swived i wärde, o swived sta halwatnä
swiwatnsårvätskaä e swiwatn ti brännblåsur
swôl sebry sig om"I willn`t swôl me"jag bryr mig inte om det
swônghungrig, matti e sô swông, ann kann få kaffedarrn ätteråjag är så matt, man kan få lågt blodsocker efteråt
swålossvalnalätt wälinjen swålos
swåro, swäredsvara, svaradeä swäred bradet tog bra
swäinstasvinstiahäv suddo ini swäinstota in suggan i stian
swäjdasvida, brännaä swäjdär summ jäldendet bränner som eld
swäjdn i läjweorolig, onådigsätt de litä ô int wa sô ill swäjdn i läjvesätt dig och ta det lugnt
swäjnlåranvänds vid slakt att lägga grisen iä ska wa hetwatn ti swäjnlårn
Swäjnmöre
swäjnägrisbjär se a summ jänn swäjnäbära sig åt som en gris
swäjslasängslas, oroa sigi swäjsles sô ywär pôtjemjag oroar mig så för pojken
swälga, swalg, swuldjesvälja, svalde, svaltann swalg nid ähan svalde det
swärjasväraann da kann swärja annhan kan verkligen svära
swättug, swättnassvettig, svettasuj wa i swättnesoj vad jag svettas
syndä e synd i nadet är synd om henne
syplasörplaann sypled då ann åt wälinghan sörplade när han åt välling
sy`rtôlltorkande tallint summo summ tôrrak summ e helt tôrr
systärsysterjä ä a systre mäjnage det till min syster
sytapassa barnsyt o da kullo litä dupassa den där flickan lite
sytpigaen som passar barn
syttosjutton (räkneord)o a sytto kattur!hon har sjutton katter!
sådkuppä
sådärdåligt mjöl eg. klihet på sådär a kunär
såg käling'såga med bågsåg mellan knäna och dra veden med händerna
sågkamratfjäder som fästes på sågsvans, hjälpmedel vid träfällning
såröm, onti e sô sår i kruppemjag har så ont i kroppen
sårläjva
sårtånastött, förolämpad, granntycktä gick na på sårtånahon blev stött
säjdasidanu er i på sist säjdnnu är jag på sista sidan
säjdkrok
sälia, saldä, saltsälja, sålde, sålta du salt ôllär bökär?har du sålt alla böcker?
sämbärsämreä e sämbär jänärdet är sämre här
sänä/rsedan, senare
sätarespekterai sätänt de mer än /tjyss me i ashlä/ fô fämm öra
sätäsits
söktes (kort ö)som omann sprang söktes jäldn wa los
sömasyJa o e slängd ô söma
Klara sömdä på beställning a fôlk
Klara sydde på beställning åt folk
sömnål (långt ö)synål