| OREMÅL | SVENSKA | MENING PÅ OREMÅL | MENING PÅ SVENSKA |
|---|---|---|---|
| slabbtoska/-taska | dåligt klädd | ||
| slabbug | |||
| slammsug | slarvig | ||
| slammsbracka | slarver | ||
| slant-är | pengar | djär'nt åv mä ôllär slantom | gör inte av med alla pengarna |
| slapra (v.) | prata, skvallra | o slapred ti telefon | |
| slapra (s.) | ann hadd gjort se jäna slapro på cykeln | ||
| slapärkäling | skvallerkärring | ||
| slapärtacka | skvallerkärring | o da slapärtacka! | den där skvallerkärringen! |
| slarv sta | tappa bort | wôrt a ann slarva sta oda nu då | var har ha tappat bort den nu då |
| slarvkalas | kälingär gick ilag ô klifft mattslarv | kvinnorna träffades för att klippa mattrasor | |
| slarvug | trasig | ta'nt dämm da slarvug brackur, båd suckur wo slarvugär | ta inte den där trasiga byxan, båda strumporna var trasiga |
| slattrug | sladdrig | ||
| slett | slät | jänn slettan kupp, då | en kopp kaffe utan bröd, då |
| slido, slider | släde, slädar | ||
| slims, slimsbracka | slimskläder, slimsmadam | ||
| slinga, slang, slundje | vingla. förekomma | ann slang nidi däjtjä. Ä sling fôll nô skämt bär | han for ner i diket. det finns väl ett och annat dåligt bär |
| sling sta | tiden går | ä sling sta | |
| slipgôr | |||
| slipho | ann såg ôjt summ jänn slipho i ogom | han var lång i ansiktet | |
| slipp åv | bli över | slapp ä åv nô a de? | blev det något över (åt dig)? |
| slô, slog, släje | slå, slog, slagit | slô upp döre, slo/g du de wale? | öppna dörren (på vid gavel), slog du dig mycket? |
| slô fô skôllan | inte fatta | ä slôr me fô skôllan | jag fattar inte |
| slô att | bli varmare | i môrgus war ä träti grader kôllt männ nu a ä släje att ô ä e barä sytto | i morse var det trettio grader kallt men nu har det blivit omslag i vädret och är bara sjutton |
| slô kull se | ramla omkull | an slo/g kull se på fôståvsgôlvä | han ramlade omkull på golvet i farstun |
| slogtide | slåttertid | ||
| slôss | slåss | dämm slôss bôrti bôckan | det är slagsmål i backen |
| slukna | slockna | jäldn a slukna | elden har slocknat |
| slundug | full i fan | ann wa slundug ô hitt på | |
| slut yr se | ångra sig | ann sluted yr se | han ångrade sig |
| slå, släje | slå, slagit | a du släje ôllt du? | är du färdig med skörden? |
| släck åv | släcka | släck åv jäldn du | släck elden du |
| släjkt | sådant | uken skull kunn jä nô släjkt? | vem skulle kunna göra något sådant? |
| släjt se | må illa, kräkas | ä lufted sô ann slet se | det luktade så han ville kräkas |
| släjta, slet, slite | slita, slet, slitit | kuna slet se | |
| släm a´ | sitta åt | tjossln slämär a´ | kjolen sitter åt |
| slängd | duktig | o e slängd ô söma | hon är duktig att sy |
| släpbåra | två slanor efter hästen som man band fast packning på | ||
| släpdrög | kälke för framkörning av virke lastades i framkant | ||
| släppa | a du släfft ôjt kalwa? | har du släppt ut kalvarna? | |
| släprug | tunnflytande | ||
| släptjörning | dämm bar åv i mittn åv Novämbär um ä wart förä | ||
| slätjskräppa | påse med mjöl och salt blandat att locka kor med | ||
| slög | fyndig, kvick | ||
| smagg | |||
| smalmånan | i början på graviditet (då man mådde illa) | ||
| smidja, smidjo | smedja | gå nidi smidjen | gå ner till smedjan |
| smita | folkhop | ||
| smito | stryka ut/på | o smited på liniment | hon strök på liniment |
| smitug | kladdig | o wa smitug uppi ogom | hon var kladdig i ansiktet |
| smôcka | smäll, slå till | ska i smôck til a de! | ska jag smälla till dig! |
| smungna | gå ner i vikt | hästn a smungna ywär wittärn | hästen har blivit lättare över vintern |
| småfärdug | långsam | ||
| småjärä | saktare, långsammare | ä gick småjärä ô småjärä | det gick långsammare och långsammare |
| småko, smäked | smaka, smakade göra ont | ti kunn smak illa! ä smäked ä da! | vad det smakar illa! det gjorde ont det där! |
| småpôjk | då i wa småpôjk | när jag var liten | |
| smått um | lite, inte mycket | ä wa smått um slanta | det fanns inte mycket pengar |
| smäja | trä i | o smäjed ti warpen ti stjede | |
| smäjda | smida | ||
| smälta | folkhop | ||
| smörtjinna | vevdriven smörkärna | ||
| snaldrur (långt a) | mygglarver | ||
| snaldrut | oreda, trasslig garnhärva | ||
| snar | ögla | ann slog snar kring stuttjen | han band en ögla om stocken |
| snarben | att fälla någon | ann tog snarben på nom | han fällde honom |
| snarfota | snabb | ||
| snarläjk | likna, påminna om | ann wa snarläjkt Gustavä | han påminde om Gustav |
| snart a´ | ä e fôll snärest a att i djär ä sjôlv | det går väl fortast om jag gör det själv | |
| snarwind | tromb | ä kamm jänn snarwind sô ôllt hö for yr häsjo | det kom en tromb så allt hö for ur hässjan |
| snjo, sno | snö | ha'nt wi nu fått snjo sô ä räck ô bir ywär. Wäjen wa attsnoga | Har vi inte nu fått snö så det räcker. Vägen var igensnöad |
| snjodräjwa | snödriva | ||
| snjoga | snöa | ä a snjoga i nåt. Ä bjär ti snjog ywär. Wäjen wa attsnoga | det har snöat inatt. Det kommer att snöa över. Vägen var översnöad |
| snjogug | snöig | o wa snjogug inna trôjen, ä wa pôjkjotn summ add stuppa snjo inna trôjo a na | hon hade snö innanför tröjan, det var den dumma pojken som hade stoppat snö inunder hennes tröja |
| snjoôling | ä kamm jänn snjoôling | ||
| snjoräka | snöskyffel | ta jot snjoräko | ta hit snöskyffeln |
| snjosuckur | åv wallman ô knäfftes på ôjtsäjdo | av vadmal och knäpptes på utsidan | |
| snod kaffekupp | kaffe utan dopp | jänn snodan kaffekupp bjöd o på | kaffe utan något till bjöd hon på |
| snôjta | snyta | snôjt de wäte! | snyt dig för sjutton! |
| snokur | tjäjur sit ti dämm på baktjôlkan | ||
| snugga | lås på 'länk' | ||
| snuvug | snuvig | ||
| snyggan | nu e ä te jä se snyggan ô fåro | nu ska man göra sig snygg och fara iväg | |
| snyglas | titta snett på, i smyg | o gick ô snygledes på an | hon gick och tittade i smyg på honom |
| snålas | |||
| snåvå | snava | o snaved yver trusklä | hon snavade över tröskeln |
| snäpphärvel | (fågel) | ||
| snärtjas | grimasera | an snärktes a na | |
| snässp | kvick | ä wa jänn snässp jävul | det var en kvick en |
| snäwlen | snopen, snöplig | ||
| snörsiok | förkyld | ||
| snörsnäjpa | snorunge | åj uke snörsnäjpa! | oj vilken snorunge! |
| snörug | snorig | snörn rann | det rann snor |
| sô | så | sô där ja | så där |
| sô fan ättär | som sjutton | ä gick sô fan ättär | det gick som bara den |
| sô wäl sô | |||
| sôffa | soffa | ann add gämt se atta sôffen | han hade gömt sig bakom soffan |
| sôjga | suga | krippen e duktig te sôjga | barnet suger bra |
| sôjp | sup | karrär sôjpa | karlarna dricker sprit |
| sol sta | kasta iväg | o soled sta kuppan | hon kastade iväg påsen |
| sola, -ur | sula | klister dit solo, o a lôsna | klistra fast sulan den har lossnat |
| soldat (långt o) | soldat | ä wa môngär soldater i Ore fôrr i tidn | |
| sôlt | salt | ä wa wale sôlta issa | det var väldigt salt det här |
| sôlta pärflas | chips= saltade potatisskal | ||
| sômna | somna | ann sômned ättär matn | han somnade då han ätit |
| sômnlos | sömnlös | ||
| sông | sång | wänn er ä da fô sông? | vilken sång är det där? |
| sônka | leta | o sônked hop jänn hink lingon | |
| sopnär | sopor | gôk ôjt mä sopnär du Anna! | gå ut med soporna Anna! |
| sôpp | svamp allmänt | i jätn´t sôpp! | jag äter inte svamp! |
| sôppa | soppa | åj uke goda sôppo | vilken god soppa |
| sôrg | sorg | dämm a sôrg ti gåln | de har sorg i gården |
| sôrj/-na | sur, surna | mjôltje hadd sôrjna | mjölken hade blivit sur |
| sôrjstrôming | surströmming | ä luftär sô gôtt sôrjstrôming jä sô! | här luktar det gott av surströmming! |
| sôrjsle | sorgligt | ||
| sôrk | sork | katta kamm mä jänn sôrk | katten kom med en sork |
| sôrt | sort, slag | Ä finns mông sôrtes äpäl | det finns många sorters äpplen |
| sôss | tycks | ä sôss wa sô | det verkar så |
| sôvo | sova | i ant sôve nô i nåt | jag har inte sovit något i natt |
| sôwohol | rastställe: liten kulle att vila på för vallkullor+ kräk | dämm kamm ti jänn sôwohol | |
| sôwroom | sovrum | ||
| sôwäl | mat | ||
| sperra | massera med massageapparat | o sperred na | hon masserade henne |
| spetsbracka | spetsbyxa (speciell byxmodell) | Näspôjkär add spetsbrackur ô bläffo ti hätto | |
| spik | speck | ||
| spil (s.) | spel | ||
| spila | spjäla | ||
| spileka | vid flottning | ||
| spilo (v.) | spela | dämm spiled kulo | de spelade kula |
| spillkum | rund lägre skål med pip | o tömd ti mjôltje ti spillkummä | hon hällde i mjölken i spillkumet |
| spislo | hemkär person | jätt släjkt spislo sum o! | en som bara vill vara hemma (vid spisen) |
| 'spisstôlpstokär' | utvecklingsstörda som bands vid spisen | ||
| spit | spett | ||
| spited | slog in | rägnä spited innå brona | regnet slog in på brokvisten |
| spôjfluga | spyfluga | spôjflugur waknär då wärmen kumm | spyflugorna vaknar när det blir varmt |
| spôjsjok | kräksjuk | i wart sô spôjsjok i môrgus | jag blev så kräksjuk i morse |
| spolruck | |||
| spôr | spår | ä syntes int nô spôr ättär nom | det syntes inget spår efter honom |
| sprickwäta | fukt som hjälper fröet gro | ||
| spritt til | spritta till | o spratt til då ä fnased jäna rôtta bôrti råna | hon spratt till då en råtta hördes i hörnet |
| sprot, tôllsprot | smått virke | ||
| sprotkunt/ sprotkôrg | flätad korg, kunt | ||
| spruttjen | sprucken | ||
| sprysjur | smått virke | ||
| spräklug | spräcklig, fräknig | wôrrhönur e spräklugär | |
| sputta | spotta | sputtnt på gôlwä! | spotta inte på golvet! |
| späjk | spik | ann slo ti jänn späjk | |
| späjl | spegel | ||
| späner | skrap ti widobude | ||
| spänfat | trälåda/fat öppen upptill och framtill med två handtag | ann tog möre ti spänfat då ann skull stri a kunär | man tog torvströ i lådan då man skulle strö åt korna |
| spänn se | i a då'nt spännt me | ||
| spötjas | toka sig | Joel spöktes hel kwäldn | |