Sa-sk

OREMÅLSVENSKAMENING PÅ OREMÅLMENING PÅ SVENSKA
sabelä kamm jänn sabel
sams (långt a)sams, ensewa samsär nu!  Hôll på samsen (i kortspel)
satäjäveluken litn satä! ann da satnden lilla jäveln! den där jäveln
sér, isérisärta ser an da du a meta isär den där du åt mig
siselätt si!få se!
siddusiddu på grön!det var som sjutton!
Siimor (långt i)
si ôjtse ut, välja utsi ojt de nôgär blommurvälj några blommor
si ättärse, se efter, 'kolla'kan du si ättär hur mytje pärur wi am kwärro?kan du se hur mycket potatis vi har kvar?
siglasegla
sildsillwi åtom sild ô pärur wänn dagvi åt sill och potatis varje dag
silo
silokrok
silopung
siloresele
simmkusäsir ôjt summ jänn skräddärä
sinjasena i kropp´sinjur ô gôtt tjöt´
sinnug, sintargi wart sô sinnug på najag blev så arg på henne
siraten (fô sir..)för syns skull, som prydnad
sitja, såt, sätesitta, satt, suttitann kannent sit still, da wart o sitjendeshan kan inte sitta still, där blev hon sittande
siösjöä ent mytje ann da båtn a wäre ôjti siöm
sjalu´rmisstänksam
sjaperasacka efter
sjedsked
sjoda (s.) (v.)(rejäl) portion. Sjudata de jäna sjodo. Ä sjodär ta dig en rejäl portion. Det sjuder
sjoksjuko add wurte sô sjokhon hade blivit så sjuk
sjokasönska hettlillkulla sjoktes på bjônnenlillflickan ville väldigt gärna ha björnen
sjokhôjssjukhus
sjôlvsjälvo tog barä a se sjôlvhon tog bara åt sig själv
sjônga, sjöng, sjundjesjungasjônge, krippär!sjung, barn!
sjônglaä sjôngled ti skôllan
sjônkasjunkakaffe måst sjônka fôsstkaffet måste först sjunka
sjåma, sjåmugsaktfärdig
sjähärsjä a du!"här har du, varsågod"
skalhôjsäavträdet
skare, skåronskare, skarendämm gick på skåron jotde gick hit på skaren
skarpvass, hårdskarp ti hassem, ä hadd tôrka ô wurte summ jätt skarft tättjä på målärfärjenirriterad i halsen, det hade torkat och blivit en hinna på färgen
skarpbullähårt bröda du båkå nôn skarpbulla då?
har du bakat hårdbröd?
skarpbröhårt bröd
skarpmack
skate, skåtoavhuggen trädtoppä låg sô mytje skåto ti wäjemdet låg så mycket kvistar på vägen
sker/skärstenä wa sô skerut/skärut dadet var så stenigt där
skôftagöra övertidann skôfted
skog, skojen, te skogsskog, skogen, till skogsan e bôrte skojen ô hôgg widhan är borti skogen och hugger ved
skohalt halt/ halkigt föreer ä skohalt ôjtä?
 är det halt /ute/?
skôlldärbjällerkrans på häst
skôllrär, skôllredskallrar, skallrade
skôlläskallei a såran skôllajag har huvudvärk
skomaskummaä skomed åv hästn
hästen var så svettig så det skummade om den
skommjôlkskummjölkdämm tog att skommjôlk frå mejeri ô gav a kalwomde tog tillbaka skummjölk från mejeriet och gav till kalvarna
skônkbeno add sårt ti skôntjehon hade ont i benet
skôrjregnskurä kamm jäna skôrjdet regnade
skôrslarvaskurtrasa
skôtskottä small jätt skôtdet small ett skott
skowur(vidbränd) beläggningä e skowur ti bôtnem åv kastrullem, lillkrippen hadd skowur uppi skôllandet är (vidbränd) beläggning i botten av kastrullen, det lilla barnet hade beläggning på huvudet
skramlalägga ihop till uppvaktningdämm skramled a Elvirode lade ihop åt Elvira
skrapskräpä bi sô skraput åw widem, sa mormordet blir så skräpigt av ved
skriaskrikaum i skriär då?om jag skriker då?
skrickakuna a skricka sekon har fläkt sig
skrinka ofärdigo skrinked iwäghon haltade iväg
skriwaskrivai a skriwa ättär ti Rowellsjag har skickat efter från Rowells
skrôckvidskepelse
skrôckugrynkig, skrynklignog e då oda sô skrôckug uppi ogom sônog är då hon så rynkig så
skroggskumä skroggärdet skummar
skrôjtaskrytawa ä nô ô skröjta ywärdet var väl inget att skryta om
skrômta
skrôllurjärnbeslag under klack
skrubb
skrubbkalär ?blandade ullsorter för grövre kardning?
skryndlideruthus för vagnar/redskap
skrypt=flyttodrygt
skråbuttjen
skråmt (långt å)spöke, spökarä skråmtär bôrti kurwendet spökar borta i kurvan
skråpo, skräpedskrapa, skrapadeann skräped upp båd kniner då ann cykled kullhan skrapade upp bägge knäna då han cyklade omkull
skrädädet som blir över vid ex kakbak
skräm se (långt ä)du skan´t inbill de att du kan skräm de te rätta
skrämabli uppskrämdo wart skräma åv hundemhon blev skrämd av hunden
skräpaostkant
Skräpp Hans"Skräpp Hanses kusin wa släkt mä Dov Andeses swärfar" sa Lund Wilhelm
skrätjaskrikaskrätja lagom, duskrik lagom du
skrättjutstenigt, svår terräng
skuskawänn sku wi djäro? skument wi djär sô då?vad ska vi göra? ska vi inte göra så då?
skumorskomakarePliddjen wa skumor i Östanvik (Jöns Anders Hansson d ä)
skuraskåra
skurravibreraä skurrär ti läppom
skuv, jätt skuvett tag
Skuwô´nkamesda wa Trala, Brymsn ô Skuwô´nken
skwasselliten våtmarko gick runt skwasslähon gick runt  våtmarken
skwatraskrattava däm skwatred!vad de skrattade
skwitta, skwatt, skwutteo skwatt til, ä skwatt yvärhon ryckte till, det skvätte över
skwålo, skwäledregna, regnadedu kan wa säkär fôr att ä skwälär bara ä bir dans uppi Stjymmälhededet regnar garanterat bara det blir dans uppe på Skymmelheden
skwällagenljuda, skalla, eka?tjôltjkluckur skwall ywär sijönkyrkklockorna hördes tydligt/ genljöd över sjön
skwäplaslaskao skwäpled mä watnehon slaskade med vattnet
skwäplugtunnä wa jäna skwäplug sôppadet var en tunn soppa
skwässelliten porlande bäck eller tunn vätska
skypkortdan e sô skypdagen är så kort (går fort)
skådo, skädedskada, skadadeann skäded se ti skojenhan skadade sig i skogen
skålo, skäledskala, skaladeo skäled pärurhon skalade potatis
skåko, skäkedskakade, skakato skäked tättjä, "ann wart sô rädd sô ann skäked lôngt atta rôwen"hon skakade täcket,
skårugom orolig häftig person eller häst
skäftaskaftaann skäfted jäna ôksehan satte skaft på en yxa
skäftug,-tbråttom, mycket att görent ä skäftutdet är fullt upp
skäggtappskäggig man"Wänn e ä da fô jänn skäggtapp då", sa mormor"Vem är den skäggiga mannen", undrade mormor
skäggug (hårt k)skäggigskäggugär karrärskäggiga män
skäjda, -urskida, skidordämm åkt skäjdär i skolande åkte skidor i skolan
skäjdrännaskidspår
skäjdkräppaskidbrätteskäjdkräppa gick åv
skäjdtugurskidbindslen
skäjna, sken, skine (obs uttal K inte sj)skina, sken, skinit
skäjnbandband i brudens hår
skäkältänttänderna pekar åt alla håll
skälla, skälldä (obs hårt k)skälla, skälldeuken skällug hundsatä
skämmas (k-ljud)skämmaso skull a skämmdas ihelhon skulle ha skämts ihjäl
skämmd (k-ljud)skämduken skämmdan knäjv du a, ann da går ä fôll int ô stjäro mä
vilken skämd kniv du har, den där går det väl inte att skära med
skäta, skät tiskarva