Ord på Oremål På svenska Mening på Oremål På svenska
sabel |
ä kamm jänn sabel |
||
sams (långt a) |
sams, ense |
wa samsär nu! Hôll på samsen (i kortspel) |
|
ser |
isär |
ta ser an da du a me |
ta isär den där du åt mig |
si |
se |
lätt si! |
få se! |
si ôjt |
se ut, välja ut |
si ojt de nôgär blommur |
välj några blommor |
sigla |
segla |
||
silo |
|||
silokrok |
|||
silopung |
|||
silore |
sele |
||
simmkusä |
sir ôjt summ jänn skräddärä |
||
sinja |
sena i kropp |
´sinjur ô gôtt tjöt´ |
|
sinnug, sint |
arg |
i wart sô sinnug på na |
jag blev så arg på henne |
siraten (fô sir..) |
för syns skull, som prydnad |
||
sitja, såt, säte |
sitta, satt, suttit |
ann kannent sit still, da wart o sitjendes |
han kan inte sitta still, där blev hon sittande |
siö |
sjö |
ä ent mytje ann da båtn a wäre ôjti siöm |
sjalu´r |
misstänksam |
||
sjapera |
sacka efter |
||
sjed |
sked |
||
sjoda (s.) (v.) |
(rejäl) portion. Sjuda |
ta de jäna sjodo. Ä sjodär |
ta dig en rejäl portion. Det sjuder |
sjok |
sjuk |
o add wurte sô sjok |
hon hade blivit så sjuk |
sjokas |
önska hett |
lillkulla sjoktes på bjônnen |
lillflickan ville väldigt gärna ha björnen |
sjokhôjs |
sjukhus |
||
sjôlv |
själv |
o tog barä a se sjôlv |
hon tog bara åt sig själv |
sjônga, sjöng, sjundje |
sjunga |
sjônge, krippär! |
sjung, barn! |
sjôngla |
ä sjôngled ti skôllan |
||
sjônka |
sjunka |
kaffe måst sjônka fôsst |
kaffet måste först sjunka |
sjåma, sjåmug |
saktfärdig |
||
skalhôjsä |
avträdet |
||
skarp |
skarp ti hassem |
||
skarpbullä |
hårt bröd |
a du båkå nôn skarpbulla då?
|
har du bakat hårdbröd? |
skarpbrö |
hårt bröd |
||
skarpmack |
|||
skate, skåto |
avhuggen trädtopp |
ä låg sô mytje skåto ti wäjem |
det låg så mycket kvistar på vägen |
sker/skär |
sten |
ä wa sô skerut/skärut da |
det var så stenigt där |
skôfta |
göra övertid |
ann skôfted |
|
skog, skojen, te skogs |
skog, skogen, till skogs |
an e bôrte skojen ô hôgg wid |
han är borti skogen och hugger ved |
skohalt |
halt/ halkigt före |
er ä skohalt ôjtä?
|
är det halt /ute/? |
skôlldär |
bjällerkrans på häst |
||
skôllrär, skôllred |
skallrar, skallrade |
||
skôllä |
skalle |
i a såran skôlla |
jag har huvudvärk |
skoma |
skumma |
ä skomed åv hästn
|
hästen var så svettig så det skummade om den |
skônk |
ben |
o add sårt ti skôntje |
hon hade ont i benet |
skôrj |
regnskur |
ä kamm jäna skôrj |
det regnade |
skôrslarva |
skurtrasa |
||
skôt |
skott |
ä small jätt skôt |
det small ett skott |
skovur |
vidbränt |
ä e skovur ti bôtnem åv kastrullem |
|
skramla |
lägga ihop till uppvaktning |
dämm skramled a Elviro |
de lade ihop åt Elvira |
skrap |
skräp |
ä bi sô skraput åw widem, sa mormor |
det blir så skräpigt av ved |
skria |
skrika |
um i skriär då? |
om jag skriker då? |
skricka |
kuna a skricka se |
kon har fläkt sig |
|
skrinka |
ofärdig |
o skrinked iwäg |
hon haltade iväg |
skrôck |
vidskepelse |
||
skrôckug |
rynkig, skrynklig |
nog e då oda sô skrôckug uppi ogom sô |
nog är då hon så rynkig så |
skrogg |
skum |
ä skroggär |
det skummar |
skrôjta |
skryta |
wa ä nô ô skröjta ywär |
det var väl inget att skryta om |
skrômta |
|||
skrôllur |
järnbeslag under klack |
||
skrubb |
|||
skrubbkalär ? |
blandade ullsorter för grövre kardning? |
||
skryndlider |
uthus för vagnar/redskap |
||
skrypt=flytt |
odrygt |
||
skråmt |
|||
skråpo |
skrapa |
||
skrädä |
det som blir över vid ex kakbak |
||
skräm se |
du skan´t inbill de att du kan skräm de te rätta |
||
skräma |
bli uppskrämd |
o wart skräma åv hundem |
hon blev skrämd av hunden |
skräpa |
ostkant |
||
Skräpp Hans |
”Skräpp Hanses kusin wa släkt mä Dov Andeses swärfar” sa Lund Wilhelm |
||
skrätja |
skrika |
skrätja lagom, du |
skrik lagom du |
skrättjut |
stenigt, svår terräng |
||
sku |
ska |
wänn sku wi djäro? |
vad ska vi göra? |
skumor |
skomakare |
Pliddjen wa skumor i Östanvik (Jöns Anders Hansson d ä) |
|
skura |
skåra |
||
skurra |
vibrera |
ä skurrär ti läppom |
|
Skuwô´nkames |
da wa Trala, Brymsn ô Skuwô´nken |
||
skwassel |
liten våtmark |
o gick runt skwasslä |
hon gick runt våtmarken |
skwatra |
skratta |
va däm skwatred! |
vad de skrattade |
skwitta, skwatt, skwutte |
o skwatt til, ä skwatt yvär |
hon ryckte till, det skvätte över |
|
skwålo, skwäled |
regna, regnade |
du kan wa säkär fôr att ä skwälär bara ä bir dans uppi Stjymmälhede |
det regnar garanterat bara det blir dans uppe på Skymmelheden |
skwälla |
eka ? |
||
skwäpla |
slaska |
o skwäpled mä watne |
hon slaskade med vattnet |
skwäplug |
tunn |
ä wa jäna skwäplug sôppa |
det var en tunn soppa |
skwässel |
liten porlande bäck eller tunn vätska |
||
skyp |
kort |
dan e sô skyp |
dagen är så kort (går fort) |
skådo, skäded |
skada, skadade |
ann skäded se ti skojen |
han skadade sig i skogen |
skålo, skäled |
skala, skalade |
o skäled pärur |
hon skalade potatis |
skåko, skäked |
skakade, skakat |
||
skårug |
om orolig häftig person eller häst |
||
skäfta |
skafta |
ann skäfted jäna ôkse |
han satte skaft på en yxa |
skäftug,-t |
bråttom, mycket att gör |
ent ä skäftut |
det är fullt upp |
skäggug (hårt k) |
skäggig |
skäggugär karrär |
skäggiga män |
skäjda, -ur |
skida, skidor |
dämm åkt skäjdär i skolan |
de åkte skidor i skolan |
skäjdränna |
skidspår |
||
skäjdkräppa |
skidbrätte |
skäjdkräppa gick åv |
|
skäjdtugur |
skidbindslen |
||
skäjna, sken, skine |
skina, sken, skinit |
||
skäjnband |
band i brudens hår |
||
skäkältänt |
tänderna pekar åt alla håll |
||
skälla, skälldä (obs hårt k) |
skälla, skällde |
uken skällug hundsatä |
|
skämmas (k-ljud) |
skämmas |
o skull a skämmdas ihel |
hon skulle ha skämts ihjäl |
skämmd (k-ljud) |
skämd |
uken skämmdan knäjv du a, ann da går ä fôll int ô stjäro mä |
vilken skämd kniv du har, den där går det väl inte att skära med |
skäta, skät ti |
skarva |
slabbtoska/-taska |
dåligt klädd |
||
slabbug |
|||
slammsug |
slarvig |
||
slammsbracka |
slarver |
||
slant-är |
pengar |
djär’nt åv mä ôllär slantom |
gör inte av med alla pengarna |
slapra (v.) |
prata, skvallra |
o slapred ti telefon |
|
slapra (s.) |
ann hadd gjort se jäna slapro på cykeln |
||
slapärkäling |
skvallerkärring |
||
slarvkalas |
kälingär gick ilag ô klifft mattslarv |
kvinnorna träffades för att klippa mattrasor |
|
slarvug |
trasig |
ta’nt dämm da slarvug brackur, båd suckur wo slarvugär |
ta inte den där trasiga byxan, båda strumporna var trasiga |
slattrug |
sladdrig |
||
slett |
slät |
jänn slettan kupp, då |
en kopp kaffe utan bröd, då |
slido, slider |
släde, slädar |
||
slims, slimsbracka |
slimskläder, slimsmadam |
||
slinga, slang, slundje |
ann slang nidi däjtjä. Ä sling fôll nô skämt bär |
han for ner i diket. det finns väl ett och annat dåligt bär |
|
slipgôr |
|||
slipho |
ann såg ôjt summ jänn slipho i ogom |
han var lång i ansiktet |
|
slipp åv |
bli över |
slapp ä åv nô a de? |
blev det något över (åt dig)? |
slô, slo, släje |
slå |
slô upp döre, slo du de wale? |
öppna dörren (på vid gavel), slog du dig mycket? |
slô fô skôllan |
inte fatta |
ä slôr me fô skôllan |
jag fattar inte |
slô att |
bli varmare |
i môrgus war ä träti grader kôllt männ nu a ä släje att ô ä e barä sytto
|
i morse var det trettio grader kallt men nu har det blivit omslag i vädret och är bara sjutton |
slogtide |
slåttertid |
||
slôss |
slåss |
dämm slôss bôrti bôckan |
det är slagsmål i backen |
slukna |
slockna |
jäldn a slukna |
elden har slocknat |
slundug |
full i fan |
ann wa slundug ô hitt på |
|
slut yr se |
ångra sig |
ann sluted yr se |
han ångrade sig |
slå, släje |
slå, slagit |
a du släje ôllt du? |
är du färdig med skörden? |
släck åv |
släcka |
släck åv jäldn du |
släck elden du |
släjkt |
sådant |
uken skull kunn jä nô släjkt? |
vem skulle kunna göra något sådant? |
släjt se |
må illa, kräkas |
ä lufted sô ann slet se |
det luktade så han ville kräkas |
släjta, slet, slite |
slita, slet, slitit |
kuna slet se |
|
släm a´ |
sitta åt |
tjossln slämär a´ |
kjolen sitter åt |
slängd |
duktig |
o e slängd ô söma |
hon är duktig att sy |
släpbåra |
två slanor efter hästen som man band fast packning på |
||
släpdrög |
kälke för framkörning av virke lastades i framkant |
||
släppa |
a du släfft ôjt kalwa? |
har du släppt ut kalvarna? |
|
släprug |
tunnflytande |
||
släptjörning |
dämm bar åv i mittn åv Novämbär um ä wart förä |
||
slätjskräppa |
påse med mjöl och salt blandat att locka kor med |
||
slög |
fyndig, kvick |
||
smagg |
|||
smalmånan |
i början på graviditet (då man mådde illa) |
||
smidja, smidjo |
smedja |
gå nidi smidjen |
gå ner till smedjan |
smita |
folkhop |
||
smito |
stryka ut/på |
o smited på liniment |
hon strök på liniment |
smitug |
kladdig |
o wa smitug uppi ogom |
hon var kladdig i ansiktet |
smôcka |
smäll, slå till |
ska i smôck til a de! |
ska jag smälla till dig! |
smungna |
gå ner i vikt |
hästn a smungna ywär wittärn |
hästen har blivit lättare över vintern |
småfärdug |
långsam |
||
småjärä |
mindre |
||
småko, smäked |
smaka, smakade |
ti kunn smak illa! |
vad det smakar illa! |
småpôjk |
då i wa småpôjk |
när jag var liten |
|
smått um |
lite, inte mycket |
ä wa smått um slanta |
det fanns inte mycket pengar |
smäja |
trä i |
o smäjed ti warpen ti stjede |
|
smäjda |
smida |
||
smälta |
folkhop |
||
smörtjinna |
vevdriven smörkärna |
||
snaldrur (långt a) |
mygglarver |
||
snaldrut |
oreda, trasslig garnhärva |
||
snar |
ögla |
ann slog snar kring stuttjen |
han band en ögla om stocken |
snarben |
att fälla någon |
ann tog snarben på nom |
han fällde honom |
snarfota |
snabb |
||
snarläjk |
likna, påminna om |
ann wa snarläjkt Gustavä |
han påminde om Gustav |
snart a´ |
ä e fôll snärest a att i djär ä sjôlv |
det går väl fortast om jag gör det själv |
|
snarwind |
tromb |
ä kamm jänn snarwind sô ôllt hö for yr häsjo |
det kom en tromb så allt hö for ur hässjan |
snjo, sno |
snö |
ä a snjoga i nåt |
det har snöat inatt |
snjodräjwa |
snödriva |
||
snjoôling |
ä kamm jänn snjoôling |
||
snjoräka |
snöskyffel |
ta jot snjoräko |
ta hit snöskyffeln |
snjosuckur |
åv wallman ô knäfftes på ôjtsäjdo |
av vadmal och knäpptes på utsidan |
|
snod kaffekupp |
kaffe utan dopp |
||
snôjta |
snyta |
snôjt de wäte! |
snyt dig för sjutton! |
snokur |
tjäjur sit ti dämm på baktjôlkan |
||
snugga |
lås på ’länk’ |
||
snuvug |
snuvig |
||
snyglas |
titta snett på, i smyg |
o gick ô snygledes på an
|
hon gick och tittade i smyg på honom |
snålas |
|||
snåvå |
snava |
o snaved yver trusklä |
hon snavade över tröskeln |
snäpphärvel |
(fågel) |
||
snärtjas |
grimasera |
an snärktes a na |
|
snässp |
kvick |
ä wa jänn snässp jävul |
det var en kvick en |
snäwlen |
snopen, snöplig |
||
snörsiok |
förkyld |
||
snörsnäjpa |
snorunge |
åj uke snörsnäjpa! |
oj vilken snorunge! |
snörug |
snorig |
snörn rann |
det rann snor |
sô |
så |
sô där ja |
så där |
sô fan ättär |
som sjutton |
ä gick sô fan ättär |
det gick som bara den |
sô wäl sô |
|||
sôffa |
soffa |
ann add gämt se atta sôffen |
han hade gömt sig bakom soffan |
sôjga |
suga |
krippen e duktig te sôjga |
barnet suger bra |
sôjp |
sup |
karrär sôjpa |
karlarna dricker sprit |
sol sta |
kasta iväg |
o soled sta kuppan |
hon kastade iväg påsen |
sola, -ur |
sula |
klister dit solo |
|
soldat (långt o) |
soldat |
ä wa môngär soldater i Ore fôrr i tidn |
|
sôlt |
salt |
ä wa wale sôlta issa |
det var väldigt salt det här |
sôlta pärflas |
chips= saltade potatisskal |
||
sômna |
somna |
ann sômned ättär matn |
han somnade då han ätit |
sômnlos |
sömnlös |
||
sông |
sång |
wänn er ä da fô sông? |
vilken sång är det där? |
sônka |
leta |
o sônked hop jänn hink lingon |
|
sopnär |
sopor |
gôk ôjt mä sopnär du Anna! |
gå ut med soporna Anna! |
sôpp |
svamp allmänt |
i jätn´t sôpp! |
jag äter inte svamp! |
sôppa |
soppa |
åj uke goda sôppo |
vilken god soppa |
sôrg |
sorg |
dämm a sôrg ti gåln |
de har sorg i gården |
sôrj/-na |
sur, surna |
mjôltje hadd sôrjna |
mjölken hade blivit sur |
sôrjstrôming |
surströmming |
ä luftär sô gôtt sôrjstrôming jä sô! |
här luktar det gott av surströmming! |
sôrjsle |
sorgligt |
||
sôrk |
sork |
katta kamm mä jänn sôrk |
katten kom med en sork |
sôss |
tycks |
ä sôss wa sô |
det verkar så |
sôvo |
sova |
i ant sôve nô i nåt |
jag har inte sovit något i natt |
sôwohol |
rastställe: liten kulle att vila på för vallkullor+ kräk |
dämm kamm ti jänn sôwohol |
|
sôwroom |
sovrum |
||
sôwäl |
mat |
||
sperra |
massera med massageapparat |
o sperred na |
hon masserade henne |
spetsbracka |
spetsbyxa (speciell byxmodell) |
Näspôjkär add spetsbrackur ô bläffo ti hätto |
|
spik |
speck |
||
spil (s.) |
spel |
||
spila |
spjäla |
||
spilo (v.) |
spela |
dämm spiled kulo |
de spelade kula |
spillkum |
rund lägre skål med pip |
o tömd ti mjôltje ti spillkummä |
hon hällde i mjölken i spillkumet |
spislo |
hemkär person |
jätt släjkt spislo sum o! |
en som bara vill vara hemma (vid spisen) |
’spisstôlpstokär’ |
utvecklingsstörda som bands vid spisen |
||
spit |
spett |
||
spited |
slog in |
rägnä spited innå brona |
regnet slog in på brokvisten |
spôjfluga |
spyfluga |
spôjflugur waknär då wärmen kumm |
spyflugorna vaknar när det blir varmt |
spôjsjok |
kräksjuk |
i wart sô spôjsjok i môrgus |
jag blev så kräksjuk i morse |
sprickwäta |
fukt som hjälper fröet gro |
||
spritt til |
spritta till |
o spratt til då ä fnäsed jäna rôtta bôrti råna |
hon spratt till då en råtta hördes i hörnet |
sprot, tôllsprot |
smått virke |
||
sprotkunt/ sprotkôrg |
flätad korg, kunt |
||
spruttjen |
sprucken |
||
sprysjur |
smått virke |
||
spräklug |
spräcklig, fräknig |
wôrrhönur e spräklugär |
|
sputta |
spotta |
sputtnt på gôlwä! |
spotta inte på golvet! |
späjk |
spik |
ann slo ti jänn späjk |
|
späjl |
spegel |
||
späner |
skrap ti widobude |
||
spänfat |
trälåda/fat öppen upptill och framtill med två handtag |
ann tog möre ti spänfat då ann skull stri a kunär |
man tog torvströ i lådan då man skulle strö åt korna |
spänn se |
i a då’nt spännt me |
||
spötjas |
toka sig |
Joel spöktes hel kwäldn |
sta |
iväg |
i ska sta ô handla |
jag ska till affären |
stack |
hög |
o lagg ä ti jänn stack mittå gåln |
hon lade det i en hög mitt på gården |
stana, staned, stana |
stanna, stannade, stannat |
ann haddn’t stana um aldrig sô |
han hade inte stannat för allt i världen |
stan åv |
sluta |
ä staned åv ô blöda |
det slutade blöda |
stand |
planta |
da er ä jätt rabarbärstand/pärstand |
där är det ett rabarber ? |
stannfat |
tunnor med lock |
o tömd ti bärmos ti stannfatä, ä gick 3-4 stannfat ti jäna tunno |
hon tömde i lingon i tunnan, det gick i 3-4 stannfat i en tunna |
stangna |
stelna |
a klimpen stangna? |
har klimpen stelnat? |
starva |
anstränga sig bortom bristningsgränsen |
o starved åv |
|
Stenfasbrona |
bro över Stenfasbäcken |
Stenfasbättjen rinn ywär wäjem uppättär Flotwäjen fyre inna Bjônnswidobôckan |
|
stenräs |
stenröse |
||
stetja |
steka |
||
sticka, stack, stuttje |
sticka, stickade, stickat |
o stack sucko, o add stuttje jätt par suckur |
hon stack strumpor, hon hade stuckit ett par strumpor |
sticktättjä |
kviltat täcke |
||
stig |
steg |
o tog jätt stig |
hon tog ett steg |
stig |
rymdmått= 1,8 kubikmeter |
man tjörd kôl ti jänn kôlstig |
|
stiko/ stitjen |
stege |
stitjen sto lôjta mot härbräswäddje |
stegen stod lutad mot härbresväggen |
stilla |
utfordra djur |
a du stilla hästn? |
har du gett hästen mat? |
stillbol |
|||
stillkôrg |
|||
stima, stimug |
stimma, stimmig, väsnas |
ann e sô stimug ô oträ(j)vlig sô |
han väsnas och är så otrevlig |
stinn |
övermätt |
ann åt se stinnan |
han föråt sig |
stinn ôjt |
stirra, blänga |
ti kunn stinn ôjt ogur! |
vad han blänger! |
stjeka |
o da stjeked o da sô |
||
stjiftä |
skifte |
på Hansgubbames stjiftä |
|
stiärna |
stjärna |
skant du sätt upp stiärno te jul |
|
stjebla |
skedblad, matskedsmått |
o add ti jätt stjebla sukär ti wälinjen |
|
stjed/-är |
sked/-ar |
||
stjena, stjenstjuss |
häst som skenar |
hästn stjened ända hem |
hästen skenade ända hem |
stjena |
ilar |
i hôll nog ô bi siok ä stjenät ti kruppem |
jag håller nog på att bli sjuk (för) det ilar i kroppen |
stjepp |
skepp |
”ä e stôrr stjepp än jänn swäjnho summ a sigla kull” sa Blixtmor (mormoras mormor Svarvar Matta Ersson) |
|
stjilja, stjiljas a |
skilja, skiljas åt |
ent o stjiljd, dämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä |
hon är väl skild, de skiljdes åt vid vägskälet |
stjiljnad |
skillnad |
si du nôn stjiljnad på issär? |
ser du någon skillnad på de här? |
stjimpa |
skinnförkläde för män och kvinnor |
wi wändedom stjimpo på sundan |
vi vände fram den rena sidan av skinnförklädet på söndagarna |
stjinka |
skinka |
a du lagt stjinko ti låkon? |
har du lagt i skinkan i saltlagen? |
stjinnpäls |
lång fårskinnspäls för män |
||
stjinntrôja |
fårskinnsjacka för kvinnor (ner till höftbenet) |
Karines mormor add stjinntrôjo på fyrtitalä |
|
stjit, stjit bloto |
skit, ha diarré |
ä lufted stjit. ann stjet bloto |
det luktade skit. Han hade diarré |
stjithôjs |
utedass |
atta stjithôjsä |
bakom utedasset |
stjittrost |
björktrast |
||
stjorta |
skjorta |
sätt å de stjorto! |
sätt på dig skjortan |
stjota, sköt, skute |
skjuta, sköt, skjutit |
stjot att döre du, i a skute tri älga |
stäng dörren du, jag har skjutit tre älgar |
stjuss |
skjuts, fart |
ä wart jänn stjuss |
då gick det undan |
stjyffel |
skyffel |
||
stjyldug |
skyldig, kostar |
wänn bir i stjyldug? |
hur mycket blev det/kostar det? |
stjylja |
skölja |
stjylj distjen du |
skölj disken du |
stjyntjä |
skynke |
||
stjyr |
gammal mjölk som skurit sig |
ti Rätmånan då ä wa åskwädär wart ä stjyr |
vid åskväder under rötmånaden skar sig mjölken |
stjyrpa |
ljud, dåligt spänd undertråd |
krippen stjyrped mä munnem |
|
stjyrvo |
mellangärde |
sög upp stjyrvo |
? |
stjyssug |
nervös, jaga upp sig, ha bråttom i onödan |
du e då sô stjyssug du sô |
|
stjäl |
er ä stjäl ä |
är det lämpligt det |
|
stjäl i |
förnuftigt, fog för, lämpligt |
nog e ä stjäl i ô ta jänn filt |
|
stjälla |
skälla, pingla |
ä låt sô träjwle mä kustjällur |
det låter så trevligt med koskällor |
stjäln |
allvarsam |
wa du si då stjäln ôjt |
vad du ser allvarlig ut |
stjälo, stal, stule |
stjäla, stal, stulit |
ann ska’nt stjälo |
man ska inte stjäla |
stjälolos |
överdriven, häftig, tarv, galen |
ann e sô stjälolos sô |
|
stjälom |
o kamm mitt i stjälom |
hon kom olämpligt |
|
stjänk |
skänk, skåp |
ä ligg bôrtå stjäntjen
|
det ligger borta på skänken |
stjäppa |
|||
stjär |
skär |
jätt jängôngsstjär |
ett engångsskär |
stjärp |
skärp |
||
stjäro, skar, skure |
skära, skar, skurit |
stjär åv snörä |
skär av snöret |
stjöma, stjömt, stjömär |
skymma, skumt, skymmer |
ä stjömär |
det skymmer |
stjör |
skör-t |
leksakär e sô stjörär |
leksaker är så sköra |
stjörläjva |
svag hälsa |
||
stôd/ styd |
stöd för hässja |
ä e twå stôd wi wärt krak |
det är två stöd vid varje krak |
stôj |
|||
stôll |
stall, stollig person |
ä wa jätt stôll mä plass fô tri hästa, åj uken stôll |
det var ett stall med plats för tre hästar, oj vilken ’knasboll’ |
stôllug |
stollig |
ann da bi då stôllugärä ô stôllugärä fô wänn dag |
|
stôlm |
stubb efter säd |
ann lämned sô högan stôlm |
han lämnade så hög stubb |
stôlp sta, stalp, stulpe |
tömma ur, falla omkull |
ann stalp nidättär trappen, lassä stôlft kull |
han ramlade nedefter trappen, lasset välte |
stôlp ti se |
hälla i sig |
ann da stôlft ti se ä da direkt |
den där stjälpte i sig det där direkt |
stôlptuppur |
akleja |
||
stôlpä |
stolpe |
||
stông |
stång |
jäna lônga stông |
en lång stång |
stôngspäjk |
att fästa järnskoning på kälke |
ä wa flede hôl ti wänn med ti suddo |
|
stônka (v.,subs.) |
stöna, stor trämugg med lock bredare nedtill |
ann stônked då ann gick uppättär bôckan, ann slo full stônko |
|
stôpp |
stopp, även kortspel |
ä a släje stôpp ti däjtjä |
det rinner över dikeskanterna |
stôppa |
orka, stoppa för |
||
stôrhôjs |
eldhus +bostad på fäbod |
dämm koked mysosmör ti stôrhôjsom |
|
stôrk, stôrtjen |
stork |
||
stôrkna |
storkna, inte få luft |
||
stôrm |
storm |
||
strast |
strax |
strast ätär jul |
strax efter jul |
strent |
spänt |
stjorta såt strent ywär mågon |
skjortan satt spänt över magen |
strik |
streck, tvättlina |
häng ä på strikä |
häng det på strecket |
strikär, striked |
drar, drog(om vind) |
ä striker da wi fônsträ |
det drar vid fönstret |
strima |
rand |
o add jäna röda strimo på armem |
hon hade en röd rand på armen |
stritt |
fort, snabbt |
ä rängned stritt, bättjen rann stritt, o stritted å bôrtywär |
|
strôjpa |
strypa |
o hölld ô strôpt se |
hon ströp sig nästan |
strôjpä |
strupe |
ä jord gôtt nidi strôjpan |
det gjorde gott (smakade bra) neri strupen |
strôjt |
lur av ko- eller gethorn, pappersstrut |
wi spiledom strôjtn då wi wom uppi budom |
vi spelade på kohorn när vi var uppe i fäboden |
stroka |
stryka, ’stryka löv’/repa |
a du strutje stjorto? strökent ann löv a kunär |
har du strukit skjortan? fick man inte repa löv åt korna |
strokjänn |
strykjärn |
||
sträja, sträjdä |
ströa, strött |
a du sträjt undär kunär? |
har du strött åt korna? |
stuck |
stock, i brösthöjd 7 tum i diameter och 13-21 fot |
||
stupp |
propp/ tapp , strumpstopp |
ä e jänn stupp ti jätt tjörfat, sätt ti stuppen ti gluddjen |
|
stuppa |
stoppa |
a du stuppa sucko? stupp ä ti ficko |
har du stoppat(=lagat) strumpan? stoppa det i fickan |
stuppnål |
stoppnål |
||
stur, sturär |
stor, stora |
sturan kwid, sturär krippa |
stor mage, stora barn |
sturjätärä |
stor i maten |
||
sturlek |
storlek |
||
sturrannä ?? |
stor bäck |
||
sturwuln |
|||
sturänder |
största barnen i gruppen |
||
stussk |
ohyfsad, uppkäftig |
wa stussk du a wurte då |
|
stutta, stutted |
slå tvärstopp |
ä stutted ti jänn sten |
det slog tvärstopp |
stuttug, stuttut |
slå stopp gång på gång |
dämm add gruso wäjen sô ä wa sô stuttut sô |
|
stynjä |
håll i sidan |
||
stypla, styplug |
snubbla, lätt för att snubbla |
o stypled ywär trusklä |
hon snubblade över tröskeln |
styttjen |
tunna, runda , mjuka brödkakor |
||
styv |
olydig |
usch wa styv du e! |
usch så olydig du är! |
styvla, styvlur |
stövel, stövlar |
gummistyvlur |
gummistövlar |
styvälknikt |
stövelknekt |
||
stywälskaft |
ä gick ywär stywälskaftom |
||
stå å hôvda |
’stå på skallen’, bocka sig djupt |
o sto å hôvda nid ättär trappen |
hon ramlade nedför trappan |
ståkodrög |
icke järnskodd kälke med två par stakar |
ä wa barä twå mônkär ô twå medär ô fyra statjer, mann bruked ståkodröger då man tjörd hop kôlwid ti milur på hostn |
|
stäckug |
kort |
o add stäckugan tjossla |
hon hade kort kjol |
stäckuglögärdan |
under påsk |
||
städ |
stel |
städ summ jänn träjbuck, mann byrjär städn åv |
stel som en träbock man börjar stelna till |
städtjäfta |
märre wa städtjäfta |
||
ställd på |
tycker om |
o e ställd på gôtt |
hon tycker om godis |
stänja |
stänga |
gläm´nt åv ô stänja! |
glöm inte att stänga! |
stäpa, stäpur |
obestämd mängd, stor eller liten |
lägg på jäna stäpo |
lassa på (mat) |
stätta |
tvär brant, trappa över gärdsgård |
sucka |
strumpa |
o add suckstickninje mä se |
hon hade med sig (strump)stickningen |
suckband |
ä såt suckband på läjvstyttjä |
det satt band att fästa strumporna med på livstycket |
|
suckjäro |
strumpstickning |
a du nô suckjäro mä de? |
har du med strumpstickningen? |
suckskaft |
strumpskaft |
mormor sticked suckskaft |
mormor stickade strumpskaft |
suckstickur |
strumpstickor |
o add tappa jäna sucksticko |
hon hade tappat en strumpsticka |
sudda |
sugga= gris av honkön, bakkälke=kördon, skällsord (fem.) |
||
Sudosand, Sudomsandi |
badplats vid söderändan på Oresjön |
dämm baded bôrti Sodomsand(i) |
de badade vid Sudomsand (=Roparbadet) |
sudasiön |
mark vid södra ändan av Oresjön =Ropärtäckte |
dämm byddjär sudasiön |
de bygger vid södra ändan av Oresjön |
sudywär |
söderut |
ann for sudywär |
|
sukär, sukra |
socker, sockra |
ta jänn sukärbit |
|
sukärducka |
”Anna puntelula sukärducka” sa mormor |
||
sukärkaka |
sockerkaka |
o bjöd på sukärkako |
hon bjöd på sockerkaka |
sula |
svala (fågel) |
nu flog sulur lågt |
nu flyger svalorna lågt |
sull |
bröd+ kall mjölk+ socker (ev lingon) |
djä de jänn sull, wäte |
|
sulla |
kladda, spilla |
||
summligär, summligom |
vissa |
a summligom ent ä nô summ passär |
vissa passar inget åt |
summo |
samma |
ä hadd fôll gått fô dä summo |
|
summstass |
på en del ställen |
ä wäxär summstass da ä e tôrt |
den/det växer på ställen där det är torrt |
summt |
visst, en del |
summt tog i hem ô summt fick wa kwärro |
|
sumor |
sommar |
i sumors, då sumorn kumm |
i somras, när sommaren kommer |
sund |
trasig, sönder |
a du haft sund o da ô? |
har du haft sönder den också? |
sundag |
söndag |
||
Sunesgata |
dämm summ bodd på Östansjiö fick gå Sunesgato runt wäjtje inna dämm byggd brona |
de som bodde på Östansjö fick gå Sunesgata runt viken innan bron byggdes |
|
Sunesär |
invånare i Sunnanhed |
”dämm da ljot Sunesär”, sa LitJärk |
|
sunnanättär |
söderifrån |
ann kamm sunnanättär |
|
sunnawädär |
vind från söder |
||
suto |
gnugga, kladda |
o suted se uppi ogom |
hon gned sig i ansiktet |
suttär=sudywär |
söderut |
||
swad, -n |
gräs (-torv) |
ä a swadas att |
|
swadda |
dra fötterna efter marken |
ann swaddär ann da sô då ann går |
|
swaddur |
avklippta sockor, tofflor |
||
swale/ swålå, swålån |
svale, svalen (i källare) |
milla stôrhôjsä ô mjôlkstugo, ställ dricka ôjte swålån |
ställ drickat i svalen |
swartägdär |
dä fôssta summ växär på lådjen, wäxär på tôjwom ôjti mörom/märär. (?) |
växer på tuvorna på myrar |
|
swänska |
tala svenska |
”Prat´nt oremål du ska swänska”, sa mormor |
|
swicka =däwittja |
tapp i ex båt |
||
swidn |
svedd |
stjorta wart swidn då i strök na |
skjortan blev lätt bränd då jag strök den |
swimna |
svimma |
o swimned åv |
hon svimmade |
swinno |
ä luftär swinno |
det luktar brännt |
|
swiput |
jäktigt |
ä e sô swiput sô i wätn´t war i ska byrja |
det är så jäktigt så jag ver inte var jag ska börja |
swiva |
kasta, ”ute i världen” |
LitKistes brödär wo ôjtä ô swived i wärde, o swived sta halwatnä |
|
swiwatn |
sårvätska |
ä e swiwatn ti brännblåsur |
|
swôl se |
bry sig om |
”I willn`t swôl me” |
jag bryr mig inte om det |
swông |
hungrig, matt |
i e sô swông, ann kann få kaffedarrn ätterå |
jag är så matt, man kan få lågt blodsocker efteråt |
swålos |
svalna |
lätt wälinjen swålos |
|
swåro, swäred |
svara, svarade |
ä swäred bra |
det tog bra |
swäinsta |
svinstia |
häv suddo ini swäinsto |
ta in suggan i stian |
swäjda |
svida, bränna |
ä swäjdär summ jälden |
det bränner som eld |
swäjdn i läjwe |
orolig, onådig |
sätt de litä ô int wa sô ill swäjdn i läjve |
sätt dig och ta det lugnt |
swäjnlår |
används vid slakt att lägga grisen i |
ä ska wa hetwatn ti swäjnlårn |
|
Swäjnmöre |
|||
swäjnä |
gris |
bjär se a summ jänn swäjnä |
bära sig åt som en gris |
swäjslas |
ängslas, oroa sig |
i swäjsles sô ywär pôtjem |
jag oroar mig så för pojken |
swälga, swalg, swuldje |
svälja, svalde, svalt |
ann swalg nid ä |
han svalde det |
swärja |
svära |
ann da kann swärja ann |
han kan verkligen svära |
swättug, swättnas |
svettig, svettas |
uj wa i swättnes |
oj vad jag svettas |
synd |
ä e synd i na |
det är synd om henne |
|
sypla |
sörpla |
ann sypled då ann åt wäling |
han sörplade när han åt välling |
sy`rtôll |
torkande tall |
int summo summ tôrrak summ e helt tôrr |
|
systär |
syster |
jä ä a systre mäjna |
ge det till min syster |
syta |
passa barn |
syt o da kullo litä du |
passa den där flickan lite |
sytpiga |
en som passar barn |
||
sytto |
sjutton (räkneord) |
o a sytto kattur! |
hon har sjutton katter! |
sådkuppä |
|||
sådär |
dåligt mjöl eg. kli |
het på sådär a kunär |
|
såg käling’ |
såga med bågsåg mellan knäna och dra veden med händerna |
||
sågkamrat |
fjäder som fästes på sågsvans, hjälpmedel vid träfällning |
||
sår |
öm, ont |
i e sô sår i kruppem |
jag har så ont i kroppen |
sårläjva |
|||
sårtåna |
stött, förolämpad, granntyckt |
ä gick na på sårtåna |
hon blev stött |
säjda |
sida |
nu er i på sist säjdn |
nu är jag på sista sidan |
säjdkrok |
|||
sälia, saldä, salt |
sälja, sålde, sålt |
a du salt ôllär bökär? |
har du sålt alla böcker? |
sämbär |
sämre |
ä e sämbär jänär |
det är sämre här |
sänä/r |
sedan, senare |
||
säta |
respektera |
i sätänt de mer än /tjyss me i ashlä/ fô fämm öra |
|
sätä |
sits |
||
söktes (kort ö) |
som om |
ann sprang söktes jäldn wa los |
|
söma |
sy |
Ja o e slängd ô söma
|
Klara sydde på beställning åt folk |
sömnål (långt ö) |
synål |