Sg

Ord på Oremål                                      På svenska                                  Mening på Oremål                                    På svenska 

sabel		ä kamm jänn sabel
sams (långt a)	sams, ense	wa samsär nu!  Hôll på samsen (i kortspel)
ser	isär	ta ser an da du a me	ta isär den där du åt mig
si	se	lätt si!	få se!
si ôjt	se ut, välja ut	si ojt de nôgär blommur	välj några blommor
sigla	segla
silo
silokrok
silopung
silore	sele
simmkusä		sir ôjt summ jänn skräddärä
sinja	sena i kropp	´sinjur ô gôtt tjöt´
sinnug, sint	arg	i wart sô sinnug på na	jag blev så arg på henne
siraten (fô sir..)	för syns skull, som prydnad
sitja, såt, säte	sitta, satt, suttit	ann kannent sit still, da wart o sitjendes	han kan inte sitta still, där blev hon sittande
siö	sjö	ä ent mytje ann da båtn a wäre ôjti siöm

sjalu´r	misstänksam
sjapera	sacka efter
sjed	sked
sjoda (s.) (v.)	(rejäl) portion. Sjuda	ta de jäna sjodo. Ä sjodär	ta dig en rejäl portion. Det sjuder
sjok	sjuk	o add wurte sô sjok	hon hade blivit så sjuk
sjokas	önska hett	lillkulla sjoktes på bjônnen	lillflickan ville väldigt gärna ha björnen
sjokhôjs	sjukhus
sjôlv	själv	o tog barä a se sjôlv	hon tog bara åt sig själv
sjônga, sjöng, sjundje	sjunga	sjônge, krippär!	sjung, barn!
sjôngla		ä sjôngled ti skôllan
sjônka	sjunka	kaffe måst sjônka fôsst	kaffet måste först sjunka
sjåma, sjåmug	saktfärdig
skalhôjsä	avträdet
skarp		skarp ti hassem
skarpbullä	hårt bröd	a du båkå nôn skarpbulla då?	har du bakat hårdbröd?
skarpbrö	hårt bröd
skarpmack
skate, skåto	avhuggen trädtopp	ä låg sô mytje skåto ti wäjem	det låg så mycket kvistar på vägen
sker/skär	sten	ä wa sô skerut/skärut da	det var så stenigt där
skôfta	göra övertid	ann skôfted
skog, skojen, te skogs	skog, skogen, till skogs	an e bôrte skojen ô hôgg wid	han är borti skogen och hugger ved
skohalt	halt/ halkigt före	er ä skohalt ôjtä?	är det halt /ute/?
skôlldär	bjällerkrans på häst
skôllrär, skôllred	skallrar, skallrade
skôllä	skalle	i a såran skôlla	jag har huvudvärk
skoma	skumma	ä skomed åv hästn	hästen var så svettig så det skummade om den
skônk	ben	o add sårt ti skôntje	hon hade ont i benet
skôrj	regnskur	ä kamm jäna skôrj	det regnade
skôrslarva	skurtrasa
skôt	skott	ä small jätt skôt	det small ett skott
skovur	vidbränt	ä e skovur ti bôtnem åv kastrullem
skramla	lägga ihop till uppvaktning	dämm skramled a Elviro	de lade ihop åt Elvira
skrap	skräp	ä bi sô skraput åw widem, sa mormor	det blir så skräpigt av ved
skria	skrika	um i skriär då?	om jag skriker då?
skricka		kuna a skricka se	kon har fläkt sig
skrinka	ofärdig	o skrinked iwäg	hon haltade iväg
skrôck	vidskepelse
skrôckug	rynkig, skrynklig	nog e då oda sô skrôckug uppi ogom sô	nog är då hon så rynkig så
skrogg	skum	ä skroggär	det skummar
skrôjta	skryta	wa ä nô ô skröjta ywär	det var väl inget att skryta om
skrômta
skrôllur	järnbeslag under klack
skrubb
skrubbkalär ?	blandade ullsorter för grövre kardning?
skryndlider	uthus för vagnar/redskap
skrypt=flytt	odrygt
skråmt
skråpo	skrapa
skrädä	det som blir över vid ex kakbak
skräm se		du skan´t inbill de att du kan skräm de te rätta
skräma	bli uppskrämd	o wart skräma åv hundem	hon blev skrämd av hunden
skräpa	ostkant
Skräpp Hans		“Skräpp Hanses kusin wa släkt mä Dov Andeses swärfar” sa Lund Wilhelm
skrätja	skrika	skrätja lagom, du	skrik lagom du
skrättjut	stenigt, svår terräng
sku	ska	wänn sku wi djäro?	vad ska vi göra?
skumor	skomakare	Pliddjen wa skumor i Östanvik (Jöns Anders Hansson d ä)
skura	skåra
skurra	vibrera	ä skurrär ti läppom
Skuwô´nkames		da wa Trala, Brymsn ô Skuwô´nken
skwassel	liten våtmark	o gick runt skwasslä	hon gick runt  våtmarken
skwatra	skratta	va däm skwatred!	vad de skrattade
skwitta, skwatt, skwutte		o skwatt til, ä skwatt yvär	hon ryckte till, det skvätte över
skwålo, skwäled	regna, regnade	du kan wa säkär fôr att ä skwälär bara ä bir dans uppi Stjymmälhede	det regnar garanterat bara det blir dans uppe på Skymmelheden
skwälla	eka  ?
skwäpla	slaska	o skwäpled mä watne	hon slaskade med vattnet
skwäplug	tunn	ä wa jäna skwäplug sôppa	det var en tunn soppa
skwässel	liten porlande bäck eller tunn vätska
skyp	kort	dan e sô skyp	dagen är så kort (går fort)
skådo, skäded	skada, skadade	ann skäded se ti skojen	han skadade sig i skogen
skålo, skäled	skala, skalade	o skäled pärur	hon skalade potatis
skåko, skäked	skakade, skakat
skårug	om orolig häftig person eller häst
skäfta	skafta	ann skäfted jäna ôkse	han satte skaft på en yxa
skäftug,-t	bråttom, mycket att gör	ent ä skäftut	det är fullt upp
skäggug (hårt k)	skäggig	skäggugär karrär	skäggiga män
skäjda, -ur	skida, skidor	dämm åkt skäjdär i skolan	de åkte skidor i skolan
skäjdränna	skidspår
skäjdkräppa	skidbrätte	skäjdkräppa gick åv
skäjdtugur	skidbindslen
skäjna, sken, skine	skina, sken, skinit
skäjnband	band i brudens hår
skäkältänt	tänderna pekar åt alla håll
skälla, skälldä (obs hårt k)	skälla, skällde	uken skällug hundsatä
skämmas (k-ljud)	skämmas	o skull a skämmdas ihel	hon skulle ha skämts ihjäl
skämmd (k-ljud)	skämd	uken skämmdan knäjv du a, ann da går ä fôll int ô stjäro mä	vilken skämd kniv du har, den där går det väl inte att skära med
skäta, skät ti	skarva

slabbtoska/-taska	dåligt klädd
slabbug
slammsug	slarvig
slammsbracka	slarver
slant-är	pengar	djär’nt åv mä ôllär slantom	gör inte av med alla pengarna
slapra (v.)	prata, skvallra	o slapred ti telefon
slapra (s.)		ann hadd gjort se jäna slapro på cykeln
slapärkäling	skvallerkärring
slarvkalas		kälingär gick ilag ô klifft mattslarv	kvinnorna träffades för att klippa mattrasor
slarvug	trasig	ta’nt dämm da slarvug brackur, båd suckur wo slarvugär	ta inte den där trasiga byxan, båda strumporna var trasiga
slattrug	sladdrig
slett	slät	jänn slettan kupp, då	en kopp kaffe utan bröd, då
slido, slider	släde, slädar
slims, slimsbracka		slimskläder, slimsmadam
slinga, slang, slundje		ann slang nidi däjtjä. Ä sling fôll nô skämt bär	han for ner i diket. det finns väl ett och annat dåligt bär
slipgôr
slipho		ann såg ôjt summ jänn slipho i ogom	han var lång i ansiktet
slipp åv	bli över	slapp ä åv nô a de?	blev det något över (åt dig)?
slô, slo, släje	slå	slô upp döre, slo du de wale?	öppna dörren (på vid gavel), slog du dig mycket?
slô fô skôllan	inte fatta	ä slôr me fô skôllan	jag fattar inte
slô att	bli varmare	i môrgus war ä träti grader kôllt männ nu a ä släje att ô ä e barä sytto	i morse var det trettio grader kallt men nu har det blivit omslag i vädret och är bara sjutton
slogtide	slåttertid
slôss	slåss	dämm slôss bôrti bôckan	det är slagsmål i backen
slukna	slockna	jäldn a slukna	elden har slocknat
slundug	full i fan	ann wa slundug ô hitt på
slut yr se	ångra sig	ann sluted yr se	han ångrade sig
slå, släje	slå, slagit	a du släje ôllt du?	är du färdig med skörden?
släck åv	släcka	släck åv jäldn du	släck elden du
släjkt	sådant	uken skull kunn jä nô släjkt?	vem skulle kunna göra något sådant?
släjt se	må illa, kräkas	ä lufted sô ann slet se	det luktade så han ville kräkas
släjta, slet, slite	slita, slet, slitit	kuna slet se
släm a´	sitta åt	tjossln slämär a´	kjolen sitter åt
slängd	duktig	o e slängd ô söma	hon är duktig att sy
släpbåra	två slanor efter hästen som man band fast packning på
släpdrög	kälke för framkörning av virke lastades i framkant
släppa		a du släfft ôjt kalwa?	har du släppt ut kalvarna?
släprug	tunnflytande
släptjörning		dämm bar åv i mittn åv Novämbär um ä wart förä
slätjskräppa	påse med mjöl och salt blandat att locka kor med
slög	fyndig, kvick
smagg
smalmånan	i början på graviditet (då man mådde illa)
smidja, smidjo	smedja	gå nidi smidjen	gå ner till smedjan
smita	folkhop
smito	stryka ut/på	o smited på liniment	hon strök på liniment
smitug	kladdig	o wa smitug uppi ogom	hon var kladdig i ansiktet
smôcka	smäll, slå till	ska i smôck til a de!	ska jag smälla till dig!
smungna	gå ner i vikt	hästn a smungna ywär wittärn	hästen har blivit lättare över vintern
småfärdug	långsam
småjärä	mindre
småko, smäked	smaka, smakade	ti kunn smak illa!	vad det smakar illa!
småpôjk		då i wa småpôjk	när jag var liten
smått um	lite, inte mycket	ä wa smått um slanta	det fanns inte mycket pengar
smäja	trä i	o smäjed ti warpen ti stjede
smäjda	smida
smälta	folkhop
smörtjinna	vevdriven smörkärna
snaldrur (långt a)	mygglarver
snaldrut	oreda, trasslig garnhärva
snar	ögla	ann slog snar kring stuttjen	han band en ögla om stocken
snarben	att fälla någon	ann tog snarben på nom	han fällde honom
snarfota	snabb
snarläjk	likna, påminna om	ann wa snarläjkt Gustavä	han påminde om Gustav
snart a´		ä e fôll snärest a att i djär ä sjôlv	det går väl fortast om jag gör det själv
snarwind	tromb	ä kamm jänn snarwind sô ôllt hö for yr häsjo	det kom en tromb så allt hö for ur hässjan
snjo, sno	snö	ä a snjoga i nåt	det har snöat inatt
snjodräjwa	snödriva
snjoôling		ä kamm jänn snjoôling
snjoräka	snöskyffel	ta jot snjoräko	ta hit snöskyffeln
snjosuckur		åv wallman ô knäfftes på ôjtsäjdo	av vadmal och knäpptes på utsidan
snod kaffekupp	kaffe utan dopp
snôjta	snyta	snôjt de wäte!	snyt dig för sjutton!
snokur		tjäjur sit ti dämm på baktjôlkan
snugga	lås på ‘länk’
snuvug	snuvig
snyglas	titta snett på, i smyg	o gick ô snygledes på an	hon gick och tittade i smyg på honom
snålas
snåvå	snava	o snaved yver trusklä	hon snavade över tröskeln
snäpphärvel	(fågel)
snärtjas	grimasera	an snärktes a na
snässp	kvick	ä wa jänn snässp jävul	det var en kvick en
snäwlen	snopen, snöplig
snörsiok	förkyld
snörsnäjpa	snorunge	åj uke snörsnäjpa!	oj vilken snorunge!
snörug	snorig	snörn rann	det rann snor

sô	så	sô där ja	så där
sô fan ättär	som sjutton	ä gick sô fan ättär	det gick som bara den
sô wäl sô
sôffa	soffa	ann add gämt se atta sôffen	han hade gömt sig bakom soffan
sôjga	suga	krippen e duktig te sôjga	barnet suger bra
sôjp	sup	karrär sôjpa	karlarna dricker sprit
sol sta	kasta iväg	o soled sta kuppan	hon kastade iväg påsen
sola, -ur	sula	klister dit solo
soldat (långt o)	soldat	ä wa môngär soldater i Ore fôrr i tidn
sôlt	salt	ä wa wale sôlta issa	det var väldigt salt det här
sôlta pärflas	chips= saltade potatisskal
sômna	somna	ann sômned ättär matn	han somnade då han ätit
sômnlos	sömnlös
sông	sång	wänn er ä da fô sông?	vilken sång är det där?
sônka	leta	o sônked hop jänn hink lingon
sopnär	sopor	gôk ôjt mä sopnär du Anna!	gå ut med soporna Anna!
sôpp	svamp allmänt	i jätn´t sôpp!	jag äter inte svamp!
sôppa	soppa	åj uke goda sôppo	vilken god soppa
sôrg	sorg	dämm a sôrg ti gåln	de har sorg i gården
sôrj/-na	sur, surna	mjôltje hadd sôrjna	mjölken hade blivit sur
sôrjstrôming	surströmming	ä luftär sô gôtt sôrjstrôming jä sô!	här luktar det gott av surströmming!
sôrjsle	sorgligt
sôrk	sork	katta kamm mä jänn sôrk	katten kom med en sork
sôss	tycks	ä sôss wa sô	det verkar så
sôvo	sova	i ant sôve nô i nåt	jag har inte sovit något i natt
sôwohol	rastställe: liten kulle att vila på för vallkullor+ kräk	dämm kamm ti jänn sôwohol
sôwroom	sovrum
sôwäl	mat
sperra	massera med massageapparat	o sperred na	hon masserade henne
spetsbracka	spetsbyxa (speciell byxmodell)	Näspôjkär add spetsbrackur ô bläffo ti hätto
spik	speck
spil (s.)	spel
spila	spjäla
spilo (v.)	spela	dämm spiled kulo	de spelade kula
spillkum	rund lägre skål med pip	o tömd ti mjôltje ti spillkummä	hon hällde i mjölken i spillkumet
spislo	hemkär person	jätt släjkt spislo sum o!	en som bara vill vara hemma (vid spisen)
‘spisstôlpstokär’	utvecklingsstörda som bands vid spisen
spit	spett
spited	slog in	rägnä spited innå brona	regnet slog in på brokvisten
spôjfluga	spyfluga	spôjflugur waknär då wärmen kumm	spyflugorna vaknar när det blir varmt
spôjsjok	kräksjuk	i wart sô spôjsjok i môrgus	jag blev så kräksjuk i morse
sprickwäta	fukt som hjälper fröet gro
spritt til	spritta till	o spratt til då ä fnäsed jäna rôtta bôrti råna	hon spratt till då en råtta hördes i hörnet
sprot, tôllsprot	smått virke
sprotkunt/ sprotkôrg	flätad korg, kunt
spruttjen	sprucken
sprysjur	smått virke
spräklug	spräcklig, fräknig	wôrrhönur e spräklugär
sputta	spotta	sputtnt på gôlwä!	spotta inte på golvet!
späjk	spik	ann slo ti jänn späjk
späjl	spegel
späner		skrap ti widobude
spänfat	trälåda/fat öppen upptill och framtill med två handtag	ann tog möre ti spänfat då ann skull stri a kunär	man tog torvströ i lådan då man skulle strö åt korna
spänn se		i a då’nt spännt me
spötjas	toka sig	Joel spöktes hel kwäldn

sta	iväg	i ska sta ô handla	jag ska till affären
stack	hög	o lagg ä ti jänn stack mittå gåln	hon lade det i en hög mitt på gården
stana, staned, stana	stanna, stannade, stannat	ann haddn’t stana um aldrig sô	han hade inte stannat för allt i världen
stan åv	sluta	ä staned åv ô blöda	det slutade blöda
stand	planta	da er ä jätt rabarbärstand/pärstand	där är det ett rabarber ?
stannfat	tunnor med lock	o tömd ti bärmos ti stannfatä, ä gick 3-4 stannfat ti jäna tunno	hon tömde i lingon i tunnan, det gick i 3-4 stannfat i en tunna
stangna	stelna	a klimpen stangna?	har klimpen stelnat?
starva	anstränga sig bortom bristningsgränsen	o starved åv
Stenfasbrona	bro över Stenfasbäcken	Stenfasbättjen rinn ywär wäjem uppättär Flotwäjen fyre inna Bjônnswidobôckan
stenräs	stenröse
stetja	steka
sticka, stack, stuttje	sticka, stickade, stickat	o stack sucko, o add stuttje jätt par suckur	hon stack strumpor, hon hade stuckit ett par strumpor
sticktättjä	kviltat täcke
stig	steg	o tog jätt stig	hon tog ett steg
stig	rymdmått= 1,8 kubikmeter	man tjörd kôl ti jänn kôlstig
stiko/ stitjen	stege	stitjen sto lôjta mot härbräswäddje	stegen stod lutad mot härbresväggen
stilla	utfordra djur	a du stilla hästn?	har du gett hästen mat?
stillbol
stillkôrg
stima, stimug	stimma, stimmig, väsnas	ann e sô stimug ô oträ(j)vlig sô	han väsnas och är så otrevlig
stinn	övermätt	ann åt se stinnan	han föråt sig
stinn ôjt	stirra, blänga	ti kunn stinn ôjt ogur!	vad han blänger!
stjeka		o da stjeked o da sô
stjiftä	skifte	på Hansgubbames stjiftä
stiärna	stjärna	skant du sätt upp stiärno te jul
stjebla	skedblad, matskedsmått	o add ti jätt stjebla sukär ti wälinjen
stjed/-är	sked/-ar
stjena, stjenstjuss	häst som skenar	hästn stjened ända hem	hästen skenade ända hem
stjena	ilar	i hôll nog ô bi siok ä stjenät ti kruppem	jag håller nog på att bli sjuk (för) det ilar i kroppen
stjepp	skepp	“ä e stôrr stjepp än jänn swäjnho summ a sigla kull” sa Blixtmor (mormoras mormor Svarvar Matta Ersson)
stjilja, stjiljas a	skilja, skiljas åt	ent o stjiljd, dämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä	hon är väl skild, de skiljdes åt vid vägskälet
stjiljnad	skillnad	si du nôn stjiljnad på issär?	ser du någon skillnad på de här?
stjimpa	skinnförkläde för män och kvinnor	wi wändedom stjimpo på sundan	vi vände fram den rena sidan av skinnförklädet på söndagarna
stjinka	skinka	a du lagt stjinko ti låkon?	har du lagt i skinkan i saltlagen?
stjinnpäls	lång fårskinnspäls för män
stjinntrôja	fårskinnsjacka för kvinnor (ner till höftbenet)	Karines mormor add stjinntrôjo på fyrtitalä
stjit, stjit bloto	skit, ha diarré	ä lufted stjit. ann stjet bloto	det luktade skit. Han hade diarré
stjithôjs	utedass	atta stjithôjsä	bakom utedasset
stjittrost	björktrast
stjorta	skjorta	sätt å de stjorto!	sätt på dig skjortan
stjota, sköt, skute	skjuta, sköt, skjutit	stjot att döre du, i a skute tri älga	stäng dörren du, jag har skjutit tre älgar
stjuss	skjuts, fart	ä wart jänn stjuss	då gick det undan
stjyffel	skyffel
stjyldug	skyldig, kostar	wänn bir i stjyldug?	hur mycket blev det/kostar det?
stjylja	skölja	stjylj distjen du	skölj disken du
stjyntjä	skynke
stjyr	gammal mjölk som skurit sig	ti Rätmånan då ä wa åskwädär wart ä stjyr	vid åskväder under rötmånaden skar sig mjölken
stjyrpa	ljud, dåligt spänd undertråd	krippen stjyrped mä munnem
stjyrvo	mellangärde	sög upp stjyrvo	?
stjyssug	nervös, jaga upp sig, ha bråttom i onödan	du e då sô stjyssug du sô
stjäl		er ä stjäl ä	är det lämpligt det
stjäl i	förnuftigt, fog för, lämpligt	nog e ä stjäl i ô ta jänn filt
stjälla	skälla, pingla	ä låt sô träjwle mä kustjällur	det låter så trevligt med koskällor
stjäln	allvarsam	wa du si då stjäln ôjt	vad du ser allvarlig ut
stjälo, stal, stule	stjäla, stal, stulit	ann ska’nt stjälo	man ska inte stjäla
stjälolos	överdriven, häftig, tarv, galen	ann e sô stjälolos sô
stjälom		o kamm mitt i stjälom	hon kom olämpligt
stjänk	skänk, skåp	ä ligg bôrtå stjäntjen	det ligger borta på skänken
stjäppa
stjär	skär	jätt jängôngsstjär	ett engångsskär
stjärp	skärp
stjäro, skar, skure	skära, skar, skurit	stjär åv snörä	skär  av snöret
stjöma, stjömt, stjömär	skymma, skumt, skymmer	ä stjömär	det skymmer
stjör	skör-t	leksakär e sô stjörär	leksaker är så sköra
stjörläjva	svag hälsa
stôd/ styd	stöd för hässja	ä e twå stôd wi wärt krak	det är två stöd vid varje krak
stôj
stôll	stall, stollig person	ä wa jätt stôll mä plass fô tri hästa, åj uken stôll	det var ett stall med plats för tre hästar, oj vilken ‘knasboll’
stôllug	stollig	ann da bi då stôllugärä ô stôllugärä fô wänn dag
stôlm	stubb efter säd	ann lämned sô högan stôlm	han lämnade så hög stubb
stôlp sta, stalp, stulpe	tömma ur, falla omkull	ann stalp nidättär trappen, lassä stôlft kull	han ramlade nedefter trappen, lasset välte
stôlp ti se	hälla i sig	ann da stôlft ti se ä da direkt	den där stjälpte i sig det där direkt
stôlptuppur	akleja
stôlpä	stolpe
stông	stång	jäna lônga stông	en lång stång
stôngspäjk	att fästa järnskoning på kälke	ä wa flede hôl ti wänn med ti suddo
stônka  (v.,subs.)	stöna,  stor trämugg med lock bredare nedtill	ann stônked då ann gick uppättär bôckan, ann slo full stônko
stôpp	stopp, även kortspel	ä a släje stôpp ti däjtjä	det rinner över dikeskanterna
stôppa	orka, stoppa för
stôrhôjs	eldhus +bostad på fäbod	dämm koked mysosmör ti stôrhôjsom
stôrk, stôrtjen	stork
stôrkna	storkna, inte få luft
stôrm	storm
strast	strax	strast ätär jul	strax efter jul
strent	spänt	stjorta såt strent ywär mågon	skjortan satt spänt över magen
strik	streck, tvättlina	häng ä på strikä	häng det på strecket
strikär, striked	drar, drog(om vind)	ä striker da wi fônsträ	det drar vid fönstret
strima	rand	o add jäna röda strimo på armem	hon hade en röd rand på armen
stritt	fort, snabbt	ä rängned stritt, bättjen rann stritt, o stritted å bôrtywär
strôjpa	strypa	o hölld ô strôpt se	hon ströp sig nästan
strôjpä	strupe	ä jord gôtt nidi strôjpan	det gjorde gott (smakade bra) neri strupen
strôjt	lur av ko- eller gethorn, pappersstrut	wi spiledom strôjtn då wi wom uppi budom	vi spelade på kohorn när vi var uppe i fäboden
stroka	stryka, ‘stryka löv’/repa	a du strutje stjorto? strökent ann löv a kunär	har du strukit skjortan? fick man inte repa löv åt korna
strokjänn	strykjärn
sträja, sträjdä	ströa, strött	a du sträjt undär kunär?	har du strött åt korna?
stuck	stock, i brösthöjd 7 tum i diameter och 13-21 fot
stupp	propp/ tapp , strumpstopp	ä e jänn stupp ti jätt tjörfat, sätt ti stuppen ti gluddjen
stuppa	stoppa	a du stuppa sucko?    stupp ä ti ficko	har du stoppat(=lagat)  strumpan?             stoppa det i fickan
stuppnål	stoppnål
stur, sturär	stor, stora	sturan kwid, sturär krippa	stor mage, stora barn
sturjätärä	stor i maten
sturlek	storlek
sturrannä  ??	stor bäck
sturwuln
sturänder	största barnen i gruppen
stussk	ohyfsad, uppkäftig	wa stussk du a wurte då
stutta, stutted	slå tvärstopp	ä stutted ti jänn sten	det slog tvärstopp
stuttug, stuttut	slå stopp gång på gång	dämm add gruso wäjen sô ä wa sô stuttut sô
stynjä	håll i sidan
stypla, styplug	snubbla, lätt för att snubbla	o stypled ywär trusklä	hon snubblade över tröskeln
styttjen	tunna, runda , mjuka brödkakor
styv	olydig	usch wa styv du e!	usch så olydig du är!
styvla, styvlur	stövel, stövlar	gummistyvlur	gummistövlar
styvälknikt	stövelknekt
stywälskaft		ä gick ywär stywälskaftom
stå å hôvda	‘stå på skallen’, bocka sig djupt	o sto å hôvda nid ättär trappen	hon ramlade nedför trappan
ståkodrög	icke järnskodd kälke med två par stakar	ä wa barä twå mônkär ô twå medär ô fyra statjer, mann bruked ståkodröger då man tjörd hop kôlwid ti milur på hostn
stäckug	kort	o add stäckugan tjossla	hon hade kort kjol
stäckuglögärdan	under påsk
städ	stel	städ summ jänn träjbuck, mann byrjär städn åv	stel som en träbock man börjar stelna till
städtjäfta		märre wa städtjäfta
ställd på	tycker om	o e ställd på gôtt	hon tycker om godis
stänja	stänga	gläm´nt åv ô stänja!	glöm inte att stänga!
stäpa, stäpur	obestämd mängd, stor eller liten	lägg på jäna stäpo	lassa på (mat)
stätta	tvär brant, trappa över gärdsgård

sucka	strumpa	o add suckstickninje mä se	hon hade med sig (strump)stickningen
suckband		ä såt suckband på läjvstyttjä	det satt band att fästa strumporna med på livstycket
suckjäro	strumpstickning	a du nô suckjäro mä de?	har du med strumpstickningen?
suckskaft	strumpskaft	mormor sticked suckskaft	mormor stickade strumpskaft
suckstickur	strumpstickor	o add tappa jäna sucksticko	hon hade tappat en strumpsticka
sudda	sugga= gris av honkön, bakkälke=kördon, skällsord (fem.)
Sudosand, Sudomsandi	badplats vid söderändan på Oresjön	dämm baded bôrti Sodomsand(i)	de badade vid Sudomsand (=Roparbadet)
sudasiön	mark vid södra ändan av Oresjön =Ropärtäckte	dämm byddjär sudasiön	de bygger vid södra ändan av Oresjön
sudywär	söderut	ann for sudywär
sukär, sukra	socker, sockra	ta jänn sukärbit
sukärducka		“Anna puntelula sukärducka” sa mormor
sukärkaka	sockerkaka	o bjöd på sukärkako	hon bjöd på sockerkaka
sula	svala (fågel)	nu flog sulur lågt	nu flyger svalorna lågt
sull	bröd+ kall mjölk+ socker (ev lingon)	djä de jänn sull, wäte
sulla	kladda, spilla
summligär, summligom	vissa	a summligom ent ä nô summ passär	vissa passar inget åt
summo	samma	ä hadd fôll gått fô dä summo
summstass	på en del ställen	ä wäxär summstass da ä e tôrt	den/det växer på ställen där det är torrt
summt	visst, en del	summt tog i hem ô summt fick wa kwärro
sumor	sommar	i sumors, då sumorn kumm	i somras, när sommaren kommer
sund	trasig, sönder	a du haft sund o da ô?	har du haft sönder den också?
sundag	söndag
Sunesgata		dämm summ bodd på Östansjiö fick gå Sunesgato runt wäjtje inna dämm byggd brona	de som bodde på Östansjö fick gå Sunesgata runt viken innan bron byggdes
Sunesär	invånare i Sunnanhed	“dämm da ljot Sunesär”, sa LitJärk
sunnanättär	söderifrån	ann kamm sunnanättär
sunnawädär	vind från söder
suto	gnugga, kladda	o suted se uppi ogom	hon gned sig i ansiktet
suttär=sudywär	söderut
swad, -n	gräs (-torv)	ä a swadas att
swadda	dra fötterna efter marken	ann swaddär ann da sô då ann går
swaddur	avklippta sockor, tofflor
swale/ swålå, swålån	svale, svalen (i källare)	milla stôrhôjsä ô mjôlkstugo, ställ dricka ôjte swålån	ställ drickat i svalen
swartägdär		dä fôssta summ växär på lådjen, wäxär på tôjwom ôjti mörom/märär. (?)	växer på tuvorna på myrar
swänska	tala svenska	“Prat´nt oremål du ska swänska”, sa mormor
swicka =däwittja	tapp i ex båt
swidn	svedd	stjorta wart swidn då i strök na	skjortan blev lätt bränd då jag strök den
swimna	svimma	o swimned åv	hon svimmade
swinno		ä luftär swinno	det luktar brännt
swiput	jäktigt	ä e sô swiput sô i wätn´t war i ska byrja	det är så jäktigt så jag ver inte var jag ska börja
swiva	kasta, “ute i världen”	LitKistes brödär wo ôjtä ô swived i wärde, o swived sta halwatnä
swiwatn	sårvätska	ä e swiwatn ti brännblåsur
swôl se	bry sig om	“I willn`t swôl me”	jag bryr mig inte om det
swông	hungrig, matt	i e sô swông, ann kann få kaffedarrn ätterå	jag är så matt, man kan få lågt blodsocker efteråt
swålos	svalna	lätt wälinjen swålos
swåro, swäred	svara, svarade	ä swäred bra	det tog bra
swäinsta	svinstia	häv suddo ini swäinsto	ta in suggan i stian
swäjda	svida, bränna	ä swäjdär summ jälden	det bränner som eld
swäjdn i läjwe	orolig, onådig	sätt de litä ô int wa sô ill swäjdn i läjve	sätt dig och ta det lugnt
swäjnlår	används vid slakt att lägga grisen i	ä ska wa hetwatn ti swäjnlårn
Swäjnmöre
swäjnä	gris	bjär se a summ jänn swäjnä	bära sig åt som en gris
swäjslas	ängslas, oroa sig	i swäjsles sô ywär pôtjem	jag oroar mig så för pojken
swälga, swalg, swuldje	svälja, svalde, svalt	ann swalg nid ä	han svalde det
swärja	svära	ann da kann swärja ann	han kan verkligen svära
swättug, swättnas	svettig, svettas	uj wa i swättnes	oj vad jag svettas
synd		ä e synd i na	det är synd om henne
sypla	sörpla	ann sypled då ann åt wäling	han sörplade när han åt välling
sy`rtôll	torkande tall	int summo summ tôrrak summ e helt tôrr
systär	syster	jä ä a systre mäjna	ge det till min syster
syta	passa barn	syt o da kullo litä du	passa den där flickan lite
sytpiga	en som passar barn
sytto	sjutton (räkneord)	o a sytto kattur!	hon har sjutton katter!
sådkuppä
sådär	dåligt mjöl eg. kli	het på sådär a kunär
såg käling’	såga med bågsåg mellan knäna och dra veden med händerna
sågkamrat	fjäder som fästes på sågsvans, hjälpmedel vid träfällning
sår	öm, ont	i e sô sår i kruppem	jag har så ont i kroppen
sårläjva
sårtåna	stött, förolämpad, granntyckt	ä gick na på sårtåna	hon blev stött
säjda	sida	nu er i på sist säjdn	nu är jag på sista sidan
säjdkrok
sälia, saldä, salt	sälja, sålde, sålt	a du salt ôllär bökär?	har du sålt alla böcker?
sämbär	sämre	ä e sämbär jänär	det är sämre här
sänä/r	sedan, senare
säta	respektera	i sätänt de mer än /tjyss me i ashlä/ fô fämm öra
sätä	sits
söktes (kort ö)	som om	ann sprang söktes jäldn wa los
söma	sy	Ja o e slängd ô söma Klara sömdä på beställning a fôlk	Klara sydde på beställning åt folk
sömnål (långt ö)	synål