S

Ord på Oremål                                      På svenska                                  Mening på Oremål                                    På svenska 
sabel
ä kamm jänn sabel
sams (långt a)
sams, ense
wa samsär nu!  Hôll på samsen (i kortspel)
ser
isär
ta ser an da du a me
ta isär den där du åt mig
si
se
lätt si!
få se!
si ôjt
se ut, välja ut
si ojt de nôgär blommur
välj några blommor
sigla
segla
silo
silokrok
silopung
silore
sele
simmkusä
sir ôjt summ jänn skräddärä
sinja
sena i kropp
´sinjur ô gôtt tjöt´
sinnug, sint
arg
i wart sô sinnug på na
jag blev så arg på henne
siraten (fô sir..)
för syns skull, som prydnad
sitja, såt, säte
sitta, satt, suttit
ann kannent sit still, da wart o sitjendes
han kan inte sitta still, där blev hon sittande
siö
sjö
ä ent mytje ann da båtn a wäre ôjti siöm
sjalu´r
misstänksam
sjapera
sacka efter
sjed
sked
sjoda (s.) (v.)
(rejäl) portion. Sjuda
ta de jäna sjodo. Ä sjodär
 ta dig en rejäl portion. Det sjuder
sjok
sjuk
o add wurte sô sjok
hon hade blivit så sjuk
sjokas
önska hett
lillkulla sjoktes på bjônnen
lillflickan ville väldigt gärna ha björnen
sjokhôjs
sjukhus
sjôlv
själv
o tog barä a se sjôlv
hon tog bara åt sig själv
sjônga, sjöng, sjundje
sjunga
sjônge, krippär!
sjung, barn!
sjôngla
ä sjôngled ti skôllan
sjônka
sjunka
kaffe måst sjônka fôsst
kaffet måste först sjunka
sjåma, sjåmug
saktfärdig
skalhôjsä
avträdet
skarp
skarp ti hassem
skarpbullä
hårt bröd
a du båkå nôn skarpbulla då?
har du bakat hårdbröd?
skarpbrö
hårt bröd
skarpmack
skate, skåto
avhuggen trädtopp
ä låg sô mytje skåto ti wäjem
det låg så mycket kvistar på vägen
sker/skär
sten
ä wa sô skerut/skärut da
det var så stenigt där
skôfta
göra övertid
ann skôfted
skog, skojen, te skogs
skog, skogen, till skogs
an e bôrte skojen ô hôgg wid
han är borti skogen och hugger ved
skohalt
 halt/ halkigt före
er ä skohalt ôjtä?
 är det halt /ute/?
skôlldär
bjällerkrans på häst
skôllrär, skôllred
skallrar, skallrade
skôllä
skalle
i a såran skôlla
jag har huvudvärk
skoma
skumma
ä skomed åv hästn
hästen var så svettig så det skummade om den
skônk
ben
o add sårt ti skôntje
hon hade ont i benet
skôrj
regnskur
ä kamm jäna skôrj
det regnade
skôrslarva
skurtrasa
skôt
skott
ä small jätt skôt
det small ett skott
skovur
vidbränt
ä e skovur ti bôtnem åv kastrullem
skramla
lägga ihop till uppvaktning
dämm skramled a Elviro
de lade ihop åt Elvira
skrap
skräp
ä bi sô skraput åw widem, sa mormor
det blir så skräpigt av ved
skria
skrika
um i skriär då?
om jag skriker då?
skricka
kuna a skricka se
kon har fläkt sig
skrinka
 ofärdig
o skrinked iwäg
hon haltade iväg
skrôck
vidskepelse
skrôckug
rynkig, skrynklig
nog e då oda sô skrôckug uppi ogom sô
nog är då hon så rynkig så
skrogg
skum
ä skroggär
det skummar
skrôjta
skryta
wa ä nô ô skröjta ywär
det var väl inget att skryta om
skrômta
skrôllur
järnbeslag under klack
skrubb
skrubbkalär ?
blandade ullsorter för grövre kardning?
skryndlider
uthus för vagnar/redskap
skrypt=flytt
odrygt
skråmt
skråpo
skrapa
skrädä
det som blir över vid ex kakbak
skräm se
du skan´t inbill de att du kan skräm de te rätta
skräma
bli uppskrämd
o wart skräma åv hundem
hon blev skrämd av hunden
skräpa
ostkant
Skräpp Hans
“Skräpp Hanses kusin wa släkt mä Dov Andeses swärfar” sa Lund Wilhelm
skrätja
skrika
skrätja lagom, du
skrik lagom du
skrättjut
stenigt, svår terräng
sku
ska
wänn sku wi djäro?
vad ska vi göra?
skumor
skomakare
Pliddjen wa skumor i Östanvik (Jöns Anders Hansson d ä)
skura
skåra
skurra
vibrera
ä skurrär ti läppom
Skuwô´nkames
da wa Trala, Brymsn ô Skuwô´nken
skwassel
liten våtmark
o gick runt skwasslä
hon gick runt  våtmarken
skwatra
skratta
va däm skwatred!
vad de skrattade
skwitta, skwatt, skwutte
o skwatt til, ä skwatt yvär
hon ryckte till, det skvätte över
skwålo, skwäled
regna, regnade
du kan wa säkär fôr att ä skwälär bara ä bir dans uppi Stjymmälhede
det regnar garanterat bara det blir dans uppe på Skymmelheden
skwälla
eka  ?
skwäpla
slaska
o skwäpled mä watne
hon slaskade med vattnet
skwäplug
tunn
ä wa jäna skwäplug sôppa
det var en tunn soppa
skwässel
liten porlande bäck eller tunn vätska
skyp
kort
dan e sô skyp
dagen är så kort (går fort)
skådo, skäded
skada, skadade
ann skäded se ti skojen
han skadade sig i skogen
skålo, skäled
skala, skalade
o skäled pärur
hon skalade potatis
skåko, skäked
skakade, skakat
skårug
om orolig häftig person eller häst
skäfta
skafta
ann skäfted jäna ôkse
han satte skaft på en yxa
skäftug,-t
bråttom, mycket att gör
ent ä skäftut
det är fullt upp
skäggug (hårt k)
skäggig
skäggugär karrär
skäggiga män
skäjda, -ur
skida, skidor
dämm åkt skäjdär i skolan
de åkte skidor i skolan
skäjdränna
skidspår
skäjdkräppa
skidbrätte
skäjdkräppa gick åv
skäjdtugur
skidbindslen
skäjna, sken, skine
skina, sken, skinit
skäjnband
band i brudens hår
skäkältänt
tänderna pekar åt alla håll
skälla, skälldä (obs hårt k)
skälla, skällde
uken skällug hundsatä
skämmas (k-ljud)
skämmas
o skull a skämmdas ihel
hon skulle ha skämts ihjäl
skämmd (k-ljud)
skämd
uken skämmdan knäjv du a, ann da går ä fôll int ô stjäro mä
vilken skämd kniv du har, den där går det väl inte att skära med
skäta, skät ti
skarva
slabbtoska/-taska
dåligt klädd
slabbug
slammsug
slarvig
slammsbracka
slarver
slant-är
pengar
djär’nt åv mä ôllär slantom
gör inte av med alla pengarna
slapra (v.)
prata, skvallra
o slapred ti telefon
slapra (s.)
ann hadd gjort se jäna slapro på cykeln
slapärkäling
skvallerkärring
slarvkalas
kälingär gick ilag ô klifft mattslarv
kvinnorna träffades för att klippa mattrasor
slarvug
trasig
ta’nt dämm da slarvug brackur, båd suckur wo slarvugär
ta inte den där trasiga byxan, båda strumporna var trasiga
slattrug
sladdrig
slett
slät
jänn slettan kupp, då
en kopp kaffe utan bröd, då
slido, slider
släde, slädar
slims, slimsbracka
slimskläder, slimsmadam
slinga, slang, slundje
ann slang nidi däjtjä. Ä sling fôll nô skämt bär
han for ner i diket. det finns väl ett och annat dåligt bär
slipgôr
slipho
ann såg ôjt summ jänn slipho i ogom
han var lång i ansiktet
slipp åv
bli över
slapp ä åv nô a de?
blev det något över (åt dig)?
slô, slo, släje
slå
slô upp döre, slo du de wale?
öppna dörren (på vid gavel), slog du dig mycket?
slô fô skôllan
inte fatta
ä slôr me fô skôllan
jag fattar inte
slô att
bli varmare
i môrgus war ä träti grader kôllt männ nu a ä släje att ô ä e barä sytto
i morse var det trettio grader kallt men nu har det blivit omslag i vädret och är bara sjutton
slogtide
slåttertid
slôss
slåss
dämm slôss bôrti bôckan
det är slagsmål i backen
slukna
slockna
jäldn a slukna
elden har slocknat
slundug
full i fan
ann wa slundug ô hitt på
slut yr se
ångra sig
ann sluted yr se
han ångrade sig
slå, släje
slå, slagit
a du släje ôllt du?
är du färdig med skörden?
släck åv
släcka
släck åv jäldn du
släck elden du
släjkt
sådant
uken skull kunn jä nô släjkt?
vem skulle kunna göra något sådant?
släjt se
må illa, kräkas
ä lufted sô ann slet se
det luktade så han ville kräkas
släjta, slet, slite
slita, slet, slitit
kuna slet se
släm a´
sitta åt
tjossln slämär a´
kjolen sitter åt
slängd
duktig
o e slängd ô söma
hon är duktig att sy
släpbåra
två slanor efter hästen som man band fast packning på
släpdrög
kälke för framkörning av virke lastades i framkant
släppa
a du släfft ôjt kalwa?
har du släppt ut kalvarna?
släprug
tunnflytande
släptjörning
dämm bar åv i mittn åv Novämbär um ä wart förä
slätjskräppa
påse med mjöl och salt blandat att locka kor med
slög
fyndig, kvick
smagg
smalmånan
i början på graviditet (då man mådde illa)
smidja, smidjo
smedja
gå nidi smidjen
gå ner till smedjan
smita
folkhop
smito
stryka ut/på
o smited på liniment
hon strök på liniment
smitug
kladdig
o wa smitug uppi ogom
hon var kladdig i ansiktet
smôcka
smäll, slå till
ska i smôck til a de!
ska jag smälla till dig!
smungna
gå ner i vikt
hästn a smungna ywär wittärn
hästen har blivit lättare över vintern
småfärdug
långsam
småjärä
mindre
småko, smäked
smaka, smakade
ti kunn smak illa!
vad det smakar illa!
småpôjk
då i wa småpôjk
när jag var liten
smått um
lite, inte mycket
ä wa smått um slanta
det fanns inte mycket pengar
smäja
trä i
o smäjed ti warpen ti stjede
smäjda
smida
smälta
folkhop
smörtjinna
vevdriven smörkärna
snaldrur (långt a)
mygglarver
snaldrut
oreda, trasslig garnhärva
snar
ögla
ann slog snar kring stuttjen
han band en ögla om stocken
snarben
att fälla någon
ann tog snarben på nom
han fällde honom
snarfota
snabb
snarläjk
likna, påminna om
ann wa snarläjkt Gustavä
han påminde om Gustav
snart a´
ä e fôll snärest a att i djär ä sjôlv
det går väl fortast om jag gör det själv
snarwind
tromb
ä kamm jänn snarwind sô ôllt hö for yr häsjo
det kom en tromb så allt hö for ur hässjan
snjo, sno
snö
ä a snjoga i nåt
det har snöat inatt
snjodräjwa
snödriva
snjoôling
ä kamm jänn snjoôling
snjoräka
snöskyffel
ta jot snjoräko
ta hit snöskyffeln
snjosuckur
åv wallman ô knäfftes på ôjtsäjdo
av vadmal och knäpptes på utsidan
snod kaffekupp
kaffe utan dopp
snôjta
snyta
snôjt de wäte!
snyt dig för sjutton!
snokur
tjäjur sit ti dämm på baktjôlkan
snugga
lås på ‘länk’
snuvug
snuvig
snyglas
titta snett på, i smyg
o gick ô snygledes på an
hon gick och tittade i smyg på honom
snålas
snåvå
snava
o snaved yver trusklä
hon snavade över tröskeln
snäpphärvel
(fågel)
snärtjas
grimasera
an snärktes a na
snässp
kvick
ä wa jänn snässp jävul
det var en kvick en
snäwlen
snopen, snöplig
snörsiok
förkyld
snörsnäjpa
snorunge
åj uke snörsnäjpa!
oj vilken snorunge!
snörug
snorig
snörn rann
det rann snor
sô
så
sô där ja
så där
sô fan ättär
som sjutton
ä gick sô fan ättär
det gick som bara den
sô wäl sô
sôffa
soffa
ann add gämt se atta sôffen
han hade gömt sig bakom soffan
sôjga
suga
krippen e duktig te sôjga
barnet suger bra
sôjp
sup
karrär sôjpa
karlarna dricker sprit
sol sta
kasta iväg
o soled sta kuppan
hon kastade iväg påsen
sola, -ur
sula
klister dit solo
soldat (långt o)
soldat
ä wa môngär soldater i Ore fôrr i tidn
sôlt
salt
ä wa wale sôlta issa
det var väldigt salt det här
sôlta pärflas
chips= saltade potatisskal
sômna
somna
ann sômned ättär matn
han somnade då han ätit
sômnlos
sömnlös
sông
sång
wänn er ä da fô sông?
vilken sång är det där?
sônka
leta
o sônked hop jänn hink lingon
sopnär
sopor
gôk ôjt mä sopnär du Anna!
gå ut med soporna Anna!
sôpp
svamp allmänt
i jätn´t sôpp!
jag äter inte svamp!
sôppa
soppa
åj uke goda sôppo
vilken god soppa
sôrg
sorg
dämm a sôrg ti gåln
de har sorg i gården
sôrj/-na
sur, surna
mjôltje hadd sôrjna
mjölken hade blivit sur
sôrjstrôming
surströmming
ä luftär sô gôtt sôrjstrôming jä sô!
här luktar det gott av surströmming!
sôrjsle
sorgligt
sôrk
sork
katta kamm mä jänn sôrk
katten kom med en sork
sôss
tycks
ä sôss wa sô
det verkar så
sôvo
sova
i ant sôve nô i nåt
jag har inte sovit något i natt
sôwohol
rastställe: liten kulle att vila på för vallkullor+ kräk
dämm kamm ti jänn sôwohol
sôwroom
sovrum
sôwäl
mat
sperra
massera med massageapparat
o sperred na
hon masserade henne
spetsbracka
spetsbyxa (speciell byxmodell)
Näspôjkär add spetsbrackur ô bläffo ti hätto
spik
speck
spil (s.)
spel
spila
spjäla
spilo (v.)
spela
dämm spiled kulo
de spelade kula
spillkum
rund lägre skål med pip
o tömd ti mjôltje ti spillkummä
hon hällde i mjölken i spillkumet
spislo
hemkär person
jätt släjkt spislo sum o!
en som bara vill vara hemma (vid spisen)
 ‘spisstôlpstokär’
utvecklingsstörda som bands vid spisen
spit
spett
spited
slog in
rägnä spited innå brona
regnet slog in på brokvisten
spôjfluga
spyfluga
spôjflugur waknär då wärmen kumm
spyflugorna vaknar när det blir varmt
spôjsjok
kräksjuk
i wart sô spôjsjok i môrgus
jag blev så kräksjuk i morse
sprickwäta
fukt som hjälper fröet gro
spritt til
spritta till
o spratt til då ä fnäsed jäna rôtta bôrti råna
hon spratt till då en råtta hördes i hörnet
sprot, tôllsprot
smått virke
sprotkunt/ sprotkôrg
flätad korg, kunt
spruttjen
sprucken
sprysjur
smått virke
spräklug
spräcklig, fräknig
wôrrhönur e spräklugär
sputta
spotta
sputtnt på gôlwä!
spotta inte på golvet!
späjk
spik
ann slo ti jänn späjk
späjl
spegel
späner
skrap ti widobude
spänfat
trälåda/fat öppen upptill och framtill med två handtag
ann tog möre ti spänfat då ann skull stri a kunär
man tog torvströ i lådan då man skulle strö åt korna
spänn se
i a då’nt spännt me
spötjas
toka sig
Joel spöktes hel kwäldn
sta
iväg
i ska sta ô handla
jag ska till affären
stack
hög
o lagg ä ti jänn stack mittå gåln
hon lade det i en hög mitt på gården
stana, staned, stana
stanna, stannade, stannat
ann haddn’t stana um aldrig sô
han hade inte stannat för allt i världen
stan åv
sluta
ä staned åv ô blöda
det slutade blöda
stand
planta
da er ä jätt rabarbärstand/pärstand
där är det ett rabarber ?
stannfat
tunnor med lock
o tömd ti bärmos ti stannfatä, ä gick 3-4 stannfat ti jäna tunno
hon tömde i lingon i tunnan, det gick i 3-4 stannfat i en tunna
stangna
stelna
a klimpen stangna?
har klimpen stelnat?
starva
anstränga sig bortom bristningsgränsen
o starved åv
Stenfasbrona
bro över Stenfasbäcken
Stenfasbättjen rinn ywär wäjem uppättär Flotwäjen fyre inna Bjônnswidobôckan
stenräs
stenröse
stetja
steka
sticka, stack, stuttje
sticka, stickade, stickat
o stack sucko, o add stuttje jätt par suckur
hon stack strumpor, hon hade stuckit ett par strumpor
sticktättjä
kviltat täcke
stig
steg
o tog jätt stig
hon tog ett steg
stig
rymdmått= 1,8 kubikmeter
man tjörd kôl ti jänn kôlstig
stiko/ stitjen
stege
stitjen sto lôjta mot härbräswäddje
stegen stod lutad mot härbresväggen
stilla
utfordra djur
a du stilla hästn?
har du gett hästen mat?
stillbol
stillkôrg
stima, stimug
stimma, stimmig, väsnas
ann e sô stimug ô oträ(j)vlig sô
han väsnas och är så otrevlig
stinn
övermätt
ann åt se stinnan
han föråt sig
stinn ôjt
stirra, blänga
ti kunn stinn ôjt ogur!
vad han blänger!
stjeka
o da stjeked o da sô
stjiftä
skifte
på Hansgubbames stjiftä
stiärna
stjärna
skant du sätt upp stiärno te jul
stjebla
skedblad, matskedsmått
o add ti jätt stjebla sukär ti wälinjen
stjed/-är
sked/-ar
stjena, stjenstjuss
häst som skenar
hästn stjened ända hem
 hästen skenade ända hem
stjena
ilar
i hôll nog ô bi siok ä stjenät ti kruppem
jag håller nog på att bli sjuk (för) det ilar i kroppen
stjepp
skepp
“ä e stôrr stjepp än jänn swäjnho summ a sigla kull” sa Blixtmor (mormoras mormor Svarvar Matta Ersson)
stjilja, stjiljas a
skilja, skiljas åt
ent o stjiljd, dämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä
hon är väl skild, de skiljdes åt vid vägskälet
stjiljnad
skillnad
si du nôn stjiljnad på issär?
ser du någon skillnad på de här?
stjimpa
skinnförkläde för män och kvinnor
wi wändedom stjimpo på sundan
vi vände fram den rena sidan av skinnförklädet på söndagarna
stjinka
skinka
a du lagt stjinko ti låkon?
har du lagt i skinkan i saltlagen?
stjinnpäls
lång fårskinnspäls för män
stjinntrôja
fårskinnsjacka för kvinnor (ner till höftbenet)
Karines mormor add stjinntrôjo på fyrtitalä
stjit, stjit bloto
skit, ha diarré
ä lufted stjit. ann stjet bloto
det luktade skit. Han hade diarré
stjithôjs
utedass
atta stjithôjsä
bakom utedasset
stjittrost
björktrast
stjorta
skjorta
sätt å de stjorto!
sätt på dig skjortan
stjota, sköt, skute
skjuta, sköt, skjutit
stjot att döre du, i a skute tri älga
stäng dörren du, jag har skjutit tre älgar
stjuss
skjuts, fart
ä wart jänn stjuss
då gick det undan
stjyffel
skyffel
stjyldug
skyldig, kostar
wänn bir i stjyldug?
hur mycket blev det/kostar det?
stjylja
skölja
stjylj distjen du
skölj disken du
stjyntjä
skynke
stjyr
gammal mjölk som skurit sig
ti Rätmånan då ä wa åskwädär wart ä stjyr
vid åskväder under rötmånaden skar sig mjölken
stjyrpa
ljud, dåligt spänd undertråd
krippen stjyrped mä munnem
stjyrvo
mellangärde
sög upp stjyrvo
?
stjyssug
nervös, jaga upp sig, ha bråttom i onödan
du e då sô stjyssug du sô
stjäl
er ä stjäl ä
är det lämpligt det
stjäl i
förnuftigt, fog för, lämpligt
nog e ä stjäl i ô ta jänn filt
stjälla
skälla, pingla
ä låt sô träjwle mä kustjällur
det låter så trevligt med koskällor
stjäln
allvarsam
wa du si då stjäln ôjt
vad du ser allvarlig ut
stjälo, stal, stule
stjäla, stal, stulit
ann ska’nt stjälo
man ska inte stjäla
stjälolos
överdriven, häftig, tarv, galen
ann e sô stjälolos sô
stjälom
o kamm mitt i stjälom
hon kom olämpligt
stjänk
skänk, skåp
ä ligg bôrtå stjäntjen
det ligger borta på skänken
stjäppa
stjär
skär
jätt jängôngsstjär
ett engångsskär
stjärp
skärp
stjäro, skar, skure
skära, skar, skurit
stjär åv snörä
skär  av snöret
stjöma, stjömt, stjömär
skymma, skumt, skymmer
ä stjömär
det skymmer
stjör
skör-t
leksakär e sô stjörär
leksaker är så sköra
stjörläjva
svag hälsa
stôd/ styd
stöd för hässja
ä e twå stôd wi wärt krak
det är två stöd vid varje krak
stôj
stôll
stall, stollig person
ä wa jätt stôll mä plass fô tri hästa, åj uken stôll
det var ett stall med plats för tre hästar, oj vilken ‘knasboll’
stôllug
stollig
ann da bi då stôllugärä ô stôllugärä fô wänn dag
stôlm
stubb efter säd
ann lämned sô högan stôlm
han lämnade så hög stubb
stôlp sta, stalp, stulpe
tömma ur, falla omkull
ann stalp nidättär trappen, lassä stôlft kull
han ramlade nedefter trappen, lasset välte
stôlp ti se
hälla i sig
ann da stôlft ti se ä da direkt
den där stjälpte i sig det där direkt
stôlptuppur
akleja
stôlpä
stolpe
stông
stång
jäna lônga stông
en lång stång
stôngspäjk
att fästa järnskoning på kälke
ä wa flede hôl ti wänn med ti suddo
stônka  (v.,subs.)
stöna,  stor trämugg med lock bredare nedtill
ann stônked då ann gick uppättär bôckan, ann slo full stônko
stôpp
stopp, även kortspel
ä a släje stôpp ti däjtjä
det rinner över dikeskanterna
stôppa
orka, stoppa för
stôrhôjs
eldhus +bostad på fäbod
dämm koked mysosmör ti stôrhôjsom
stôrk, stôrtjen
stork
stôrkna
storkna, inte få luft
stôrm
storm
strast
strax
strast ätär jul
strax efter jul
strent
spänt
stjorta såt strent ywär mågon
skjortan satt spänt över magen
strik
streck, tvättlina
häng ä på strikä
häng det på strecket
strikär, striked
drar, drog(om vind)
ä striker da wi fônsträ
det drar vid fönstret
strima
rand
o add jäna röda strimo på armem
hon hade en röd rand på armen
stritt
fort, snabbt
ä rängned stritt, bättjen rann stritt, o stritted å bôrtywär
strôjpa
strypa
o hölld ô strôpt se
hon ströp sig nästan
strôjpä
strupe
ä jord gôtt nidi strôjpan
det gjorde gott (smakade bra) neri strupen
strôjt
lur av ko- eller gethorn, pappersstrut
wi spiledom strôjtn då wi wom uppi budom
vi spelade på kohorn när vi var uppe i fäboden
stroka
stryka, ‘stryka löv’/repa
a du strutje stjorto? strökent ann löv a kunär
har du strukit skjortan? fick man inte repa löv åt korna
strokjänn
strykjärn
sträja, sträjdä
ströa, strött
a du sträjt undär kunär?
har du strött åt korna?
stuck
stock, i brösthöjd 7 tum i diameter och 13-21 fot
stupp
propp/ tapp , strumpstopp
ä e jänn stupp ti jätt tjörfat, sätt ti stuppen ti gluddjen
stuppa
stoppa
a du stuppa sucko?    stupp ä ti ficko
har du stoppat(=lagat)  strumpan?             stoppa det i fickan
stuppnål
stoppnål
stur, sturär
stor, stora
sturan kwid, sturär krippa
stor mage, stora barn
sturjätärä
stor i maten
sturlek
storlek
sturrannä  ??
stor bäck
sturwuln
sturänder
största barnen i gruppen
stussk
ohyfsad, uppkäftig
wa stussk du a wurte då
stutta, stutted
slå tvärstopp
ä stutted ti jänn sten
det slog tvärstopp
stuttug, stuttut
slå stopp gång på gång
dämm add gruso wäjen sô ä wa sô stuttut sô
stynjä
håll i sidan
stypla, styplug
snubbla, lätt för att snubbla
o stypled ywär trusklä
hon snubblade över tröskeln
styttjen
tunna, runda , mjuka brödkakor
styv
olydig
usch wa styv du e!
usch så olydig du är!
styvla, styvlur
stövel, stövlar
gummistyvlur
gummistövlar
styvälknikt
stövelknekt
stywälskaft
ä gick ywär stywälskaftom
stå å hôvda
 ‘stå på skallen’, bocka sig djupt
o sto å hôvda nid ättär trappen
hon ramlade nedför trappan
ståkodrög
icke järnskodd kälke med två par stakar
ä wa barä twå mônkär ô twå medär ô fyra statjer, mann bruked ståkodröger då man tjörd hop kôlwid ti milur på hostn
stäckug
kort
o add stäckugan tjossla
hon hade kort kjol
stäckuglögärdan
under påsk
städ
stel
städ summ jänn träjbuck, mann byrjär städn åv
stel som en träbock man börjar stelna till
städtjäfta
märre wa städtjäfta
ställd på
tycker om
o e ställd på gôtt
hon tycker om godis
stänja
stänga
gläm´nt åv ô stänja!
glöm inte att stänga!
stäpa, stäpur
obestämd mängd, stor eller liten
lägg på jäna stäpo
lassa på (mat)
stätta
tvär brant, trappa över gärdsgård
sucka
strumpa
o add suckstickninje mä se
hon hade med sig (strump)stickningen
suckband
ä såt suckband på läjvstyttjä
det satt band att fästa strumporna med på livstycket
suckjäro
strumpstickning
a du nô suckjäro mä de?
har du med strumpstickningen?
suckskaft
strumpskaft
mormor sticked suckskaft
mormor stickade strumpskaft
suckstickur
strumpstickor
o add tappa jäna sucksticko
hon hade tappat en strumpsticka
sudda
sugga= gris av honkön, bakkälke=kördon, skällsord (fem.)
Sudosand, Sudomsandi
badplats vid söderändan på Oresjön
dämm baded bôrti Sodomsand(i)
de badade vid Sudomsand (=Roparbadet)
sudasiön
mark vid södra ändan av Oresjön =Ropärtäckte
dämm byddjär sudasiön
de bygger vid södra ändan av Oresjön
sudywär
söderut
ann for sudywär
sukär, sukra
socker, sockra
ta jänn sukärbit
sukärducka
“Anna puntelula sukärducka” sa mormor
sukärkaka
sockerkaka
o bjöd på sukärkako
hon bjöd på sockerkaka
sula
svala (fågel)
nu flog sulur lågt
nu flyger svalorna lågt
sull
bröd+ kall mjölk+ socker (ev lingon)
djä de jänn sull, wäte
sulla
kladda, spilla
summligär, summligom
vissa
a summligom ent ä nô summ passär
vissa passar inget åt
summo
samma
ä hadd fôll gått fô dä summo
summstass
på en del ställen
ä wäxär summstass da ä e tôrt
den/det växer på ställen där det är torrt
summt
visst, en del
summt tog i hem ô summt fick wa kwärro
sumor
sommar
i sumors, då sumorn kumm
i somras, när sommaren kommer
sund
trasig, sönder
a du haft sund o da ô?
har du haft sönder den också?
sundag
söndag
Sunesgata
dämm summ bodd på Östansjiö fick gå Sunesgato runt wäjtje inna dämm byggd brona
de som bodde på Östansjö fick gå Sunesgata runt viken innan bron byggdes
Sunesär
invånare i Sunnanhed
“dämm da ljot Sunesär”, sa LitJärk
sunnanättär
söderifrån
ann kamm sunnanättär
sunnawädär
vind från söder
suto
gnugga, kladda
o suted se uppi ogom
hon gned sig i ansiktet
suttär=sudywär
söderut
swad, -n
gräs (-torv)
ä a swadas att
swadda
dra fötterna efter marken
ann swaddär ann da sô då ann går
swaddur
avklippta sockor, tofflor
swale/ swålå, swålån
svale, svalen (i källare)
milla stôrhôjsä ô mjôlkstugo, ställ dricka ôjte swålån
ställ drickat i svalen
swartägdär
dä fôssta summ växär på lådjen, wäxär på tôjwom ôjti mörom/märär. (?)
växer på tuvorna på myrar
swänska
tala svenska
“Prat´nt oremål du ska swänska”, sa mormor
swicka =däwittja
tapp i ex båt
swidn
svedd
stjorta wart swidn då i strök na
skjortan blev lätt bränd då jag strök den
swimna
svimma
o swimned åv
hon svimmade
swinno
ä luftär swinno
det luktar brännt
swiput
jäktigt
ä e sô swiput sô i wätn´t war i ska byrja
det är så jäktigt så jag ver inte var jag ska börja
swiva
kasta, “ute i världen”
LitKistes brödär wo ôjtä ô swived i wärde, o swived sta halwatnä
swiwatn
sårvätska
ä e swiwatn ti brännblåsur
swôl se
bry sig om
“I willn`t swôl me”
jag bryr mig inte om det
swông
hungrig, matt
i e sô swông, ann kann få kaffedarrn ätterå
jag är så matt, man kan få lågt blodsocker efteråt
swålos
svalna
lätt wälinjen swålos
swåro, swäred
svara, svarade
ä swäred bra
det tog bra
swäinsta
svinstia
häv suddo ini swäinsto
ta in suggan i stian
swäjda
svida, bränna
ä swäjdär summ jälden
det bränner som eld
swäjdn i läjwe
orolig, onådig
sätt de litä ô int wa sô ill swäjdn i läjve
sätt dig och ta det lugnt
swäjnlår
används vid slakt att lägga grisen i
ä ska wa hetwatn ti swäjnlårn
Swäjnmöre
swäjnä
gris
bjär se a summ jänn swäjnä
bära sig åt som en gris
swäjslas
ängslas, oroa sig
i swäjsles sô ywär pôtjem
jag oroar mig så för pojken
swälga, swalg, swuldje
svälja, svalde, svalt
ann swalg nid ä
han svalde det
swärja
svära
ann da kann swärja ann
han kan verkligen svära
swättug, swättnas
svettig, svettas
uj wa i swättnes
oj vad jag svettas
synd
ä e synd i na
det är synd om henne
sypla
sörpla
ann sypled då ann åt wäling
han sörplade när han åt välling
sy`rtôll
torkande tall
int summo summ tôrrak summ e helt tôrr
systär
syster
jä ä a systre mäjna
ge det till min syster
syta
passa barn
syt o da kullo litä du
passa den där flickan lite
sytpiga
en som passar barn
sytto
sjutton (räkneord)
o a sytto kattur!
hon har sjutton katter!
sådkuppä
sådär
dåligt mjöl eg. kli
het på sådär a kunär
såg käling’
såga med bågsåg mellan knäna och dra veden med händerna
sågkamrat
fjäder som fästes på sågsvans, hjälpmedel vid träfällning
sår
öm, ont
i e sô sår i kruppem
jag har så ont i kroppen
sårläjva
sårtåna
stött, förolämpad, granntyckt
ä gick na på sårtåna
hon blev stött
säjda
sida
nu er i på sist säjdn
nu är jag på sista sidan
säjdkrok
sälia, saldä, salt
sälja, sålde, sålt
a du salt ôllär bökär?
har du sålt alla böcker?
sämbär
sämre
ä e sämbär jänär
det är sämre här
sänä/r
sedan, senare
säta
respektera
i sätänt de mer än /tjyss me i ashlä/ fô fämm öra
sätä
sits
söktes (kort ö)
som om
ann sprang söktes jäldn wa los
söma
sy
Ja o e slängd ô söma
Klara sömdä på beställning a fôlk
Klara sydde på beställning åt folk
sömnål (långt ö)
synål