Lite om Oremålets grammatik
Oremålet är ett ovansiljansmål. Det betyder att det är närmare släkt med målen i t.ex. Mora, Orsa och Älvdalen än med Boda- och Rättviksmålen. Gemensamt för alla dalmål är att de har en grammatik som skiljer sig från svensk grammatik. Till exempel finns ett system av böjningar av substantiv i olika kasus, som liknar dagens tyska och isländska. Idag pågår dock en förenklingsprocess, och flera böjningsformer ”glöms bort”.
Dativformerna är fortfarande relativt väl bevarade. Dativ förekommer bl a efter vissa prepositioner. Några exempel från Oremålet: ”dämm e nä kullom” (= de är hos flickorna), ”o stack a pôjtjem” (= hon stickade åt pojken). Ibland har man olika kasus i olika betydelser: ”ann åker uppi budär’’ (= han åker upp till fäboden) men ”ann er uppi budom” (= han är i fäboden).
Genitiv (ägande) bildas genom att man lägger till ändelsen -es efter dativformen: ”ä e kull(e)nes bil“ (= det är flickans bil), ”ä e pôjkomes bôll“ (= det är pojkarnas boll).
Men ännu ovanligare än bevarad dativ- och genitivböjning är att ha en bevarad ackusativböjning. Bland svenska dialekter finns idag en levande ackusativböjning nog bara i orsamål, våmhusmål och oremål. Därför säger vi ”da kumm ä jäno kulla“ (= där kommer det en flicka), men ”i sir jäna kullo“
(= jag ser en flicka).
Vi kan också böja personnamn i kasus:
– då namnet slutar på vokal: ”da e Ollä, i sir Olla, o stack a Olla, ä e Ollas bôll”
– vid namn som slutar på konsonant: ”da e Erik, i sir Erikä, o stack (jäna trôjo) a Erikä, ä e Erikes bôll” – efternamn: ”ann gav ä a Olssonnä, ä e Andersônnes bil, nidi Lövemes”
Här är några exempel på böjningar av substantiv:
FEMININ BÖJNING, exempel KULLA=flicka
| Nom | Ack | Dat | Gen | |
| Obestämd form sing. (en flicka) | jäno kulla | jäna kullo | jänär kullo | |
| Bestämd form sing. (flickan) | kulla | kullo | kulln | kull(e)nes (flickans) |
| Obestämd form plural (flickor) | kullur | kullur | kullom | |
| Bestämd form plural (flickorna) | kullur | kullur | kullom | kullomes (flickornas) |
Ä jä e jäno kulla. I sir jäna kullo. O gav ä a jänär kullo.
Da kumm ä kullur. I sir kullur.
O stack suckur a kulln. O stack suckur a kullom.
Ä e kull(e)nes bôll. Ä e kullomes bôll.
MASKULIN BÖJNING, exempel PÔJK=pojke
| Nom | Ack | Dat | Gen | |
| Obestämd form sing. (en pojke) | jänn pôjk | jänn pôjk | jänom pôjk | |
| Bestämd form sing. (pojken) | pôjtjen | pôjtjen | pôjtjem | pôjtjemes (pojkens) |
| Obestämd form plural (pojkar) | pôjkär | pôjka | pôjkom | |
| Bestämd form plural (pojkarna) | pôjkär | pôjka | pôjkom | pôjkomes (pojkarnas) |
Ä jä e jänn pôjk. Da kumm pôjtjen. I sir pôjtjen.
Ä jä e två pôjkär. Da kumm ä pôjkär. I sir pôjka.
O stack a pôjtjem. O stack a pôjkom.
Ä e pôjtjemes bôll. Ä e pôjkomes bôll.
Denna enkla grammatik har gjorts i samarbete med Eva Olander, språkvetare från Orsa.