K

OREMÅLSVENSKAMENING PÅ OREMÅLMENING PÅ SVENSKA
kabbä, kabbastor klumpwidokabbä, grovär widokabba, klov an da widokabban dugrovt vedträ, grova vedträn, klyv det där grova vedträt du
kack, kackabajs, bajsa
Kaftensbôcken -an
kalsôngurkalsongerann satt å se lôngkalsôngurhan satte på sig långkalsonger
kalärsmå kardade rullar av ull att spinna
kame'rakamerata mä de kame'ro!ta med dig kameran!
kammom (se kumo)komwi kammom heem i lögerdagsvi kom hem i lördags
kammur/kammsurhö som lades högst upp i hässjan
kanis
kanstjekanskekanstje o kumm ikwäldhon kommer kanske ikväll
kappmindre skålhäv jot kappen ska i töm ti pärflasäta hit skålen ska jag ha i potatisskalen
kappastävlasku wi kappas hem?ska vi tävla hem?
karleblåtten viss blå färg
karmä wa blåjär karmär på botje, ä wa karmär på flåkån
karrkarlhäls bôrta karromhälsa till karlarna
karrjärokarlgöraä wa karrjäro ô hôgg wid, stäng rugåla ô lapp broär
det var karlgöra att hugga ved, stänga gärdsgård och laga broar
karugviktig, stöddig
karyttjaelasticitethan't du någa karyttjo ti kalsôngom?hasar kalsongerna ner?
kasera (långt a)förkastaann kasered biln männhan talade illa om min bil
kasto fick se jätt kasthon halkade/ flög omkull
kast ôjttrullkälingär 'kasted ôjt'
kast stakasta bortkast sta ann da kuppankasta bort påsen
kasungenskinnkjolen
kattakattjä katto litä mjôlk duge katten lite mjölk du
kattkallhankatt
katut=drogttungt, motigter ä katut a de?är det drygt åt dig?
kawäldonrulle vid mangling
keip yr /käjp yrtappa andan i keiped nästan yr
jag tappade nästan andan
kittämindre inhägnad för djur
klen, klent, klenan, klenärsvag, smakar illakaffe wa klent, mjôltje smäked klentkaffet var svagt, mjölken smakade illa
klimpwäling
klinka, klinkurskinka, skinkor (på människa)o rev se på klinkohon kliade sig på skinkan
klipaklädnypaklipur add ramla nidå bôckan, o kliped fast handdutjen
klippa, klifftklippa, klippte, klipptLillkulla klifft åv se luddjenlillflickan klippte av sig luggen
klitakritajä me jäna röda klitoge mig en röd krita
klitwäjtkritvito wart klitwäjt ti ogomhon blev kritvit i ansiktet
klonaklösa, klättrakatta kloned ti mattokatten klöste i mattan
klossagroda (s.) stor och grov (adj.)
klov, klovärklöv, klövarann klifft klöva på kuna
han verkade kons klövar
klova, klöv, kluveklyva, klöv, kluvita du kluve ôllan wid?
har du kluvit all ved?
klubbjyssjasmålake som klubbades genom tunn is. Stensimpa?
klubbäatt ställa från sig på i fäbod. Maträtt
kluckaklockahur mytje e jäna riktig klucka?
hur mycket är klockan?
Kluckärbôcken
kluddakladdaä wa sô kluddut ti botjeboken var nerkladdad
klundsukärsockerbitar
klundug, klundutmed klumpar i
klunsaknacka på en hand', 'dra lott'ska wi klunsa um ä?
klussa
kluvurdelade stockar att hålla takbeläggning på plats med
klynjaklängaungär klyngdäbarnen klängde
klypresjätt kôlwidores=3 m lôngt ô 1 m högt. Hur mông klyp a du djort idag?
klysna, klysnugkluven trädtopp
klyvjedonklövjedon
klåkliaann klådd se på ryddjenhan kliade sig på ryggen
klådmackbarn som far runt och plockar med alltuken klådmack!
klådtuppakabbeleka
klågo, klägedklaga, klagade o kläged se o hadd såran skôlla hon klagade över att hon hade ont i huvudet
kläd seklä (på) sigkläd de! dämm klädd ôjt seklä på dig! de klädde ut sig
klädklipaklädnypa
kläjakliaä kläjed under stjortndet kliade under skjortan
kläjvaklivakläjv ywär bättjenkliv över bäcken
klösaklättra
klövklippäräen som verkar kornas klövar
knack seslå sigi knacked me på benäjag slog mig på benet
knarpaknapra
knastär (långt a)hårda karamellertjöp litä knastär a mormoraköp lite karameller åt mormor
knepugsvår, fiffigä wa kneput issa, nu wa du knepug pôjkdet var svårt det här, nu var du fiffig pojk
kniknästå å kni ô skôjrastå på knä och skura
knikti ska´nt knikt an nô merjag ska inte be honom igen/ besvära honom igen
knippaupphöjning/guppinna/fyre Nisnissknippeninnan Nisniss'guppet'
kniswagknäsvag
kniwicka
kniwikknäveck
knôjta, knöt , knuteknyta, knöt, knutitknôjt att kuppanknyta igen påsen
knôjtnäveknytnäveo knôjted nävan a nahon hytte med knytnäven
knôljknölo add jänn knôlj ti brôstehon hade en knöl i ett bröst
knôljaä ska fôll knôlj na bra nog
knôrrknorrswäjnen add ingan knôrrgrisen hade inte knorr
knôttknottknôttär bäjtasknotten bits
knotugknotig
knuppknoppbôsken e full i knuppbusken är full av knopp
knuppnålknappnål
knypäl
knywla
knywälmakärä
knäjvknivstuppent knäjven ti munnen!stoppa inte kniven i munnen!
knäppa, knappknäppa, ta kort, stänga av/påä knapp ti knôjtom, a du knäfft nôgär kort då du wa sta? knäpp på lysä dudet knäppte i knutarna, tog du några kort då du var iväg? tänd lyset du
knäppbuttjen=       härvelvarje knäpp var ett bassman
knäwel
knävlugfull i sjutton, knepig
knös"du e knös du!" sa Stens Karin
kôckakokerska som skötte matlagning i skogskojanOlga wa kôcka a wôssOlga var kocka åt oss
kôfårkoffertann add jänn Amerikakôfårhan hade en Amerika-koffert
kôfsanedsättande uttryck (om kvinna)
kôftakoftao sticked kôftohon stickade på en kofta
kôjtaspringaann kôjted ättär katto
han sprang efter katten
koka  (s.)klump
kol åwann koled åw på widobôckanhan dog på vedbacken
kôlbôtnkolbotten, där mila legatä wäxär tjôckt mä smågränär på gamlär kôlbôtnadet växer tätt med små granar på gamla kolbottnar
kôlbulläkolbulleåtent wi kôlbulla te skojen
kôljakula (´sjunga´)gälkallär kôljedde som vaktade kor kulade
kôlld, kôlldärkall, kallao a sô kôldär fota/fötär(Ö.)hon har så kalla fötter
kôlldäkylakôldn wa hårdkylan var svår
kôlldärgalenskapô a fått kôldärhon har blivit galen
kôllrugtokige du då wäl kôllrug duär du alldeles tokig
kôlryss =kôlstigrymde 2-3 kubik
kôlstig =kôlrysskolstig, stor vid lätt 'korg' på medar att frakta kol i. Drogs med hästä finns oläjko sturlekär, 1-, 2-, älldå 3-stig. 1 stig= 1,8 kubikmeter
kôl swartkolsvartann add lorta nid se sô ann wa kôl swarthan hade smutsat ner sig så han var svart
kôlwidkolveda du huddje kôlwid ô?har du också huggit kolved?
konastinkaä koned åv nomdet stank om honom
kônaokvädesord om kvinna
kônkakånka, bäraann kônked på jänn kunthan bar en 'kunt'
kôpp, -är, -ugklump, -ar, med klumpar iä e kôppär ti wälinjendet är klimpar i vällingen
kôrjkorgo stupped ti kôrjenhon packade korgen
kôrpkorpkôrpar floga, a nôn döje?
korparna flyger, har någon dött?
kôrskors, korsningRuben bor bôrti Kôrsgatn
kôrs! Ô kôrsutrop kors!Ô kôrs uken satä!Vilken jäkel!
kôrstenskorsten
kôrt, kôrtärä, kôrtest, kôrtestakort, kortväxtôllär ti an da familjen e kôrtäralla i den familjen är kortväxta
kort (tydligt r)kort, fotoa du täje kort på hästa?har du fotograferat hästarna?
kôrw, kôrwa, kôrwankorvstek på kôrwan du Annastek korven du Anna
kôrvskotä(falu-) korvbittjöp jänn kôrvskota ô
köp en korvbit också
kôrwugärkorviga, nedhasadesi uke kôrwugär suckur o da ase vilka korviga strumpor hon (den där) har
kôstkostä wa allt mager kôstdet var snålt med mat
kôstnadkostnad
kraftugkraftig, grovjänn kraftugan karren grov karl
krajekrageann stupped fingrä inna krågonhan stoppade in ett finger innanför kragen
krakmä fämm älldå siu pinnär, mann lagg rödur på krakpinnom ( -a)
kraknåvorborr att göra hål för krakpinnarna
krammälträställningEmma lagg jätt krammäl ywär sändje wänn môrgun ô på dä lagg o jätt tygEmma lade en träställning över sängen med ett tyg över
krawlaklättralillkulla krawled se upp på stoln
krawluglångsamwänn krawlär du ti?
krigadet 'brinner' röda gnistor/prickarä krigär på luken, då bir ä snjowädär (blåswädär)
det brinner på insidan av eldluckan på spisen, då blir det snöväder (eller blåsigt)
kringomkringkring ännär tide, dämm hadd rugål kring hel gålnomkring/vid den tiden, de hade gärdsgård runt om hela gården
kring seskynda sigkring de litä
kringkringdu ska få de jänn jäwul sô du dansär kringkring!
kringtoftaä ent kringt man sir nô släjktdet är inte ofta man ser något sådant
krippbarnhur môngär krippa a du?hur många barn har du?
krippaföda barnä wart tide a na ô krippadet blev dags att föda
krippsäck
krippugvänta barno e krippughon väntar barn
kristidskaffekaffesurrogatCiro'ga, Ma'bo ô Intubi´ hitted nôgär sôrtär
krôjnabrosknô hårt ti tjötenågot hårt i köttet
krokugkrokigä wa jänn krokug wägdet var en krokig väg
kromakälskrot
krôngälkrångelä ska då wa nô krôngäl jämmtjämnt ska det krångla
krônkmyggä e krônkut ikwäld " ä går fôll fast jänn krônk e bôrtä"det är gott om mygg ikväll "det går väl fast en stackare är borta"
kropakrypakrop nid ti sändje, o add krupe ti kojs, krop innà na wäte
kryp ner i sängen, hon hade lagt sig, sätt dig tätt intill henne vet jag
krubbåstakås
kruppkropp
krusmönster
krusafjäska
krustättjärandig yllevävnad
kryddpiporkryddpeppar
krytjelstackareuken krytjel!vilken stackare!
kryttjakrycka
krågo, se krajekrage
kräkdjur
kräklatalltopp
krälla, krallkrypa, kröpä krall jänn mack på bôckam
det kröp en mask på marken
kräppurbrätten på skidorann bröt åv skäjdkräppurhan bröt av brättena
krävo magen/magsäckena du fått de nô ti krävo?
har du fått något att äta/ i magen/?
ku, kurko, korkunär a käme hemkorna har kommit hem
kuddvalörngott
kufsasvacka i vägenann jä wäjen e sô kufsugden här vägen är så ojämn
kukkla (ihop)hitta på
kuklajäna kukälkäling= jäna summ ´kasted ôjt´
en dam som ´spådde´ genom att smälta tenn
kulekyligt, kusligtä e kule wädär, ä e kule ô hör åvdet är kyligt väder, det är kusligt att lyssna på
kullaflicka, järntappkullur lektä mä duckomflickorna lekte med dockorna
kullhywälcharmörann da pôjtjen e jänn riktig kullhywäl, ann e sô gävden där pojken är populär bland flickorna
kullrarulla runtkatta kullred runtkatten rullade runt
kulnanfruseni kännär me sô kulnanjag känner mig så frusen
kume!kom!kume nu då krippär!Kom nu barn!
kumo, kamm, kämekomma, kom, kommitkumm jot! wänn a ä käme a de?, ann kamm sättendes. kumm ihug ä. "A Inger käme? I hödd o skull kumo. O kamm ikwäjs"kom hit! Vad har det tagit åt dig? Han kom snabbt.  kom ihåg det. "Har Inger kommit? Jag hörde hon skulle komma. Hon kom igår kväll"
kumm afå tillfällei kamment a ô tjöp nô a nomjag fick inte tillfälle köpa något åt honom
kumm ihugkomma ihågkumm ihug ä nu då!kom ihåg det (nu då)!
kumm se fôrföreta sigO a dåle kummsefôr
hon är oföretagsam
kummslosoföretagsam, kommer sig inte för
kungstock i mitten på milan
kunna (kann), kund, a kunnakunna, kunde, kunnati kann int kumo i môrgo, wi kunnom kumo på sundanjag kan inte komma i morgon, vi kan komma på söndag
kunnstkonst, svårighetä want nôn kunnstdet var inte svårt
kunnstugkonstig, paff, 'konfys' o wart wäl kunnstug
kunntkontkunntn wa full i lingon
kunnutjännt na nô kunnutberätta inget för henne
kupor/kåporkopparjänn kåporkässelen koppargryta
kuppkopp
kuppaåderlåtaBäckvallsMaria kupped
kuppapparat
kuppjôrgspindel med långa ben
kuppskôt= ä busär ywärdet kommer häftigt då man häller ex mjöl
kuppkôrvistället för fjälster användes tunt tyg att lägga korvsmeten i
kuppurkoppor (sjukdom)dämm add kuppur ti gålnde hade koppor
kuppäpåsestupp ä nidi kuppanstoppa det i påsen
kurkkorkann stupped kurtjen ti flasko
han stoppade i korken i flaskan
kurkatröttna, inte orka, 'falla igenom'ann kurked
han orkade inte
kusôppsvamp"int jät i kusôpp häll", sa mormorjag äter inte svamp, sa mormor
kusäinsekto hitted jänn knäppkusä på gôlvehon hittade en svart skalbagge på golvet
kutoskärakut me jäna kôrvstjivo, kut'nt sund bracko!skär en korvskiva åt mig, skär inte sönder byxan!
kutugböjd ryggnog a ann wurte sô gåmmol ô kutug sônog har han blivit så gammal och böjd
kuwonpå sumorn låg dem ôjte kuwonpå sommaren sov de ute i ?
kuwugböjd i ryggen
kwabbugvarm, kvav
kwackasörja, ´kladd´"I jätnt släjkt kwack!"
kwad/-är [kwalär]ärmavslut, muddo sömd nuggur på kwala te ywärdelnhon sydde ´taggar´ på linningarna(?) till ärmarna till Oredräktens ´blus´
kwallaprata, sladdrawänn kwallär du ti?vad pratar du för smörja?
kwarkasjukdom hos häst, hosta
kwasträjsris att göra kvastar avkråkbärsräjs ô ??summ man djär jänn jäld ô brännär åv. Smalt ô fint ô lurvut fram
kwawräkä lufted kwawräk då ä rökt in
kwidmagei a såran kwid, ann e sturkwidugjag har ont i magen, han har stor buk
kwidokuppmagsäcker ä fullt ti kuppan?är du mätt?
kwinnfôlkkvinnfolk
kwômmnakvävas, inte få luftjôlp, i kwômmnär!hjälp jag kvävs!
kwôtra= gôrobubbla upp
kwôtt, -ärunge, ungar, griskulting"ska an da kwôttn wa mä ô, an ôrkär fôll int gå hem ättär se" sa Kalle. "Er ä gôtt a de kwôtt""ska den där lillungen vara med också, han orkar väl inte gå hem", sa Kalle. "Smakar det bra unge"
kwädo, kwad, kwädesjunga, sjöng, sjungitdämm kwad. Kwäd ann da du kwad i kwäjs!de sjöng. Sjung den du sjöng i går kväll!
kwäjdakvida, gnällaann bälld fôll kwäjda dådå gnällde han nog
kwäjgakviga =ko som inte kalvat ännui a tri kwäjgurjag har tre kvigor
kwäjs, i kwäjsi går kvälldämm kamm jot i kwäjsde kom hit i går kväll
kwäksa (långt ä)du ska'nt kwäksa ti nôgo
kwäldkvällo skull kumo a kwäldem, ä add wurte kwäldnhon skulle komma framåt kvällen, det hade blivit kväll
kwälja, -urkotte, kottar av tallfôrr lekt dämm mä kwäljurförr lekte de med tallkottar
kwännkvarnann åkt bôrta kwännehan åkte till kvarnen
kwärrokvarä ent sturt kwärrodet är inte mycket  kvar
kwäsugstöddig
kwäs åvavsnoppao kwäsed åv ann
kwäsolägg på jäna kwäso tillägg på en omgång till
kåporkässelkopparkärl
kåportjeskopparmynt"I a'nt nôgär kåportjesa ti punjen",sa SöderbergsAxel"Jag har inga kopparmynt i portmonnän", sa SöderbergsAxel
kåpugoformlig, storann hadd jänn kåpugan ruckhan hade en stor (oformlig) rock
käfsaskynda sigann käfsed påhan skyndade sig
kälda, -okällahämt lite watn bôrti käldn dukan du hämta lite vatten i källan
käldtôsskliten groda i rent vatten
kälingkärringjätt widoträj kannent brinna ô jäna käling kannent träta
käme  /kumo, kamm, kämekommit  /komma, kom, kommiti kännär me sô åv me kämenjag känner mig så schack
kännas att (inte tj-)känna igenkänndes du att dämm?
kände du (igen) dem?
kännas wi (inte tj-)kännas vido willt'nt kännas wi ähon ville inte kännas vid det
kännas åv (inte tj-)känna, uppleva, märkanog kännär i åv ä må du tronog känner jag det ska du veta
käppastävla sku wi käppas heem? ska vi tävla om vem som kommer först hem?
käsja -ur (långt ä)gammal skidmodell med handtag
kässälgryta, bunke
käsärrusa? bubbla?ä käsär sô!  (om öl)
kävelrunt vedträ