W

Ord på Oremål                                      På svenska                                  Mening på Oremål                                    På svenska
wabb, wabbug
ovig, fumlig
ann wa wabbut klädd
wadd-dyna
madrass stoppad med vadd
wale
mycket
ä wa wale kôllt isso wiko
 Twi wale uken das!
det var mycket kallt denna vecka. Fy sjutton vilken typ!
walhänt
svårt att greppa (pga kyla)
waliga
väldigt, mycket
walka
ann walked inni munnem mä kådo
han hade kåda i munnen som han förde åt olika håll
walk, walkug
knöl, knölig
sucka wart walkug nidi stywlo
strumpan blev knölig i stöveln
walled ywär
växte över, rann över
dejen valled ywär
degen rann över
valle´tn
lumpen?
ni har tur ni pôjkär summ a djort valletn sô ni få åk hem  (enl Per Svahn)
walv
atta bakungnen war ä jätt walv
wamla
plocka, blanda
ååj ti kunn wamla mä kortom, ä wa jänn summ wamled ihel se ô
det var en som blandade ihjäl sig
war, bi war
bi varse, få reda på
nog ska du bi war ä ska du si
det ska du nog bli varse
wararom, wararomes
varandra, varandras
dämm gav wararom julklappa, dämm såg ättär wararomes krippa
de gav varandra julklappar, de såg efter barnen åt varandra
warg (obs ej j-ljud
varg
dämm a sitt warg uppi Gammälstan fö hundra år sä
de såg varg i Gammelstan för hundra år sedan
wargtôll, warggran
missväxt lurvig och ful tall/gran
wart
blev
o wart wäl kunstug
hon blev så paff
warta, wartur
vårta, vårtor
o wa full i wartur på handom
hon hade fullt med vårtor på händerna
warug
an want sô warug
han var inte så stor
warv
gång
ä wa jätt warv, mann e tvundjen ta ä fô warv
det var en gång, man måste ta det pö om pö
waska
o wasked ô gick
watjen
vaken
o kundnt hôll se waknan
hon kunde inte hålla sig vaken
watn
vatten
kôldwatn
kallvatten
watna
vattna
o watned blommur
hon vattnade blommorna
watobytta
vattenhink
watokässel
vattengryta
kässeln hängd ywär jäldn
grytan hängde över elden
watolok
vattenpöl
krippen stamped ti watolotjen
barnet plaskade i vattenpölen
watolysna
då solen skiner fram mellan springa i regnmolnen
watootärä
ä e jänn riktig watootärä, sa Harry um pôjtjen sänn
watoskwimp
vattenskvätt
watostarkt
svagt
kaffe wa watostarkt
kaffet var svagt
wedärwärdug
vedervärdig
uj uken wedärwädug satä!
vilken vedervärdig typ!
weg
vig
åj wa weg du e
vad vig du är
vegapirka
skärmmössa
Näspôjkär hadd vegapirkur
pojkarna från Näset hade sådana mössor
 
wema, wemug
gnälla, gnällig
krippen wemed
barnet gnällde
wi
vid, intill
wick se
vricka sig
ann wicked se
han vrickade sig
wid
ved
e du fädug mä widem?
har du gjort klar veden?
widobrand
vedträ
widobuck
vedbock
widobud
vedbod
widokôrg
vedkorg
widoskäl
vedbod
widospis
vedspis
i tänded te widospisem/-n
jag gjorde upp eld i vedspisen
widostöda
widotjil
klyvkil
widoträj
vedträ
stupp in jätt widoträj du
stoppa in ett vedträ i spisen!
wik
veck
ä add wurte jätt wik på tjosslan
det har blivit ett veck på kjolen
wiko, wikur
vecka
tri wikur
tre veckor
wildturk
bråkstake
ä da e jänn riktig wildturk ä
det där är en riktig bråkstake det
wildär
bättre
an ent sturt wildär an da häll
han är inte mycket bättre han heller
wiliftit
svårt
ä ent sô wiliftit, ä wa jänn wiliftug jävul äda
det är inte så svårt, det var en omständlig jäkel det där
willa
förvirrad, vilse
e du då wäl willa? O add gått willa
wind sta
kasta iväg
o winded sta bôlln
hon kastade bollen
windgod
efterbörden har gått/släppts
kuna wart då windgod
kon har då släppt efterbörden
windoga
fönster
windskäfta
felriktad
ôkse wa windskäfta. Bôlln bar åv windskäfta då Jan-Erik sparked
winna
vissna
blommur a winna
blommorna har vissnat
winnstlos
försvagad, utan styrsel
armen e sô winnstlos
armen är utan styrsel
wippär/t
uppspelt
wistn
narig
läppär wa wistnär
wisuln
klen
wit
vett
ant du nô wit du?
är du ´dum i huvudet´?
wito, wät
veta
uken wät ä?
vem vet (det)?
witta
stjälpa
o witted sta halwatnä
hon stjälpte iväg diskvattnet
wittär
vinter
i wittres
i vintras
wo
var
wi wom da
vi var där
wôffla-ur
våffla, våfflor
ta de jäna wôfflo
ta dig en våffla
wôla, wôl se
ann wôlär int, wôlen’t de, ann wôlä’nt se jär ä
han lyder inte, bry dig inte (om att göra det)
wôlker, wôlkrärä, wôlkrest
vacker, vackrare, vackrast
wôllur
hopräfsat hö
wôlma
ryka rejält
ä wolmed yr kôrsten
det rykte ur skorstenen
wôlvärmässjäld
brasa vid valborg
wom
wi flased pärur ô bened strôming ô wi wom da
wônded
inte bry sig, (önska)
i wônded ann add ramla nid, den satn!
jag önskade att han ramlat ner, den fan!
wônkärt
osäkert
brona wa litä wônkär
wônn
horn
blåsa ti kuwônn
blåsa i kohorn
wônngumsä
bagge med horn
wônnku
ko med horn
wônnkur mjôlka bättär, säg Håkan
kor med horn mjölkar mer, säger Håkan
wôrrä, wôrrhöna
orre
jänn wôrrä såt ti bjôrtjen
en orre satt i björken
wôrt
vart
wôrt ska du då?
vart ska du?
wôss
oss
kumm hema wôss!
kom hem till oss!
wôtt, wôttär
vante, vantar
sätt å de wôtta
sätt på dig vantarna
vrôngskôllä
wål
brasa
wåma
mumsa
ann wåmed ô åt. Ann åt sô gôtt a se
wån i
opassande, omdömeslös
te kun då ha wån i se
wånle
wånlos
utan omdöme  ?
uke wånlosa!
wånn
vår
issa e wånn pôjk
det här är vår son
wånning
våning, bostad
”uken a wäre uppi wånnindje” sa PärJon
wånoför
snarast
wånwärdes
förfärligt
wåro, wart, wurte
wa a du wäre nônsta?
var har du varit?
wädärhätta
wädärstinn
gasig i magen
ann släfft wädär
han släppte sig
wäg, wäjen
väg, vägen
ä far jänn bil ôjto wäjem, ”wôrt tog wäjen wäjen?” sa LillGustav frå Näse
det åker en bil ute på vägen
wägg
vägg
o måled wäddje röda
hon målade väggen röd
wägga
öka antalet maskor i stickning
nu ska i til ô wägga
nu ska jag börja öka antalet maskor I sidorna
wäges
vågar
ä wäges på siön sô nu bir ä nog rägn imôrgo
det går vågor på sjön så nu blir det väl regn i morgon
wägostjilj
vägskäl
dämm stjiljdes a bôrti wägostjiljä
de skildes åt vid vägskälet
wäit, wäitärä, wäitest
vit, vitare, vitast
wäitär låkån
vita lakan
wäja
tveka ?
i wäjänt
wäjd
vid
wäjdär brackur
vida byxor
wäjdbola
stort revir
wäjdbôskä
vide
ä wäxär mytje weidbôskär danär
det växer mycket vide där
wäjdroma
en som kräver stort utrymme
wäjk åv
vika av/ undan
wäjna
vina
ä wäjn runt knôjta
det viner runt knutarna
wäjsa (v.) (s.)
visa
wäjs na! Siông jäna wäjso
visa henne! Sjung en visa
wäjså, wäjsum
kanske
wäjså kumm ann imôrgo
han kanske kommer i morgon
wäjsärä
visare på klocka
wäjsärn add lôsna
visaren hade lossnat
Wäjtasn
Vitaspen
jänn siö summ ligg på gränsn te Häsingland
en sjö som ligger på gränsen till Hälsingland
wäjtbrö
kaffebröd av vete
jä de jänn riktigan grovdupp!
wäjtkläder
vittvätt
o tvätted wäjtkläder
hon tvättade vittvätt
wäjtpipor
vitpeppar
wäl si
för sig
lägg dämm wäl si, dämm kamm wäl si
lägg dem var för sig, de kom en och en
wäla
gråta
krippen wäled
barnet grät
wäling
välling
hagärgrynswäling mä russin e gôtt ä
havregrynsvälling med russin är gott
wälja (långt ä)
vila
e du ôjtwälja nu?
är du utvilad nu?
wäll
om ihåligt träd
”du e sô wäll i widem du sô” sa KwickAnders
wälla, wälldä
far wälld ihop tjôlkskonningär
wällt
ä höss sô wällt (tågen på långt håll)
wälmakte, ti wälmakte
i sin krafts dagar
wält ti
kok jänn gröt ô wält ti tôngjärka
wälta, walt, wulti
välta, välte, vält
an walt ikull
han välte (föll) omkull
wänj se
vänja sig, bli van
du ska wänj de åv mä äda du
du ska sluta med det där du
wänn
vad
wänn hôll ni åv mä?
 vad håller ni på med?
wännsô
varför
wänn sô?
varför det?
wänndan
vardagen
te wänndas
till vardags
wännsta
betydligt
wännsta ywär halvmile
betydligt mer än en halvmil
wännsta wälta’
ann wa då wännsta wälta ann da ô
wäppen
övermätt
wär ô jänn
alla
wärendes
kvar
ann wart wärendes da, sa Svanspôjkär
han blev kvar där, sa Svanspojkarna
wärja
varje
ent ä läjko wärja jul
det är sig likt varje jul
wärk
värk, smärtor
wärtjen kumm håsvis
smärtorna kommer i perioder
wärsänn
var sin
dämm fick wärsäjna ducko
de fick var sin docka
wärtja
värka, göra ont
ä wätjär sô i bi tokug
det värker så jag blir tokig
wärtjä
virke
bjôrk e härvpinnwärtjä
wässara
sô wässara tri ä bi nô åv mä dä
Wästabôcka
wättjärklucka
väckarklocka
o ställd wättjärklucko
hon ställde väckarklockan